Skolattackerna i Sverige följer oftast samma mönster. Förutom att de begås av unga män med kopplingar till högerextrema miljöer utförs de också i geografiska områden med lång historia av rasism och antisemitiska konspirationsidéer.
Det var vid niotiden på måndagsmorgonen som den 16-årige pojken gick till attack inne på NTI-gymnasiet i Kristianstad. Maskerad och beväpnad med kniv skadade han en jämnårig pojke och en lärare i 50-årsåldern.
Strax efter dådet framkom det att han är nära vän med den 15-åring som nyligen dömdes för den blodiga skolattacken i Eslöv i slutet av förra sommaren och att de bägge delar samma fascination för nazism och massmord.
Nu krävs bättre åtgärder för att liknande dåd inte ska ske igen. Det menar åtminstone Christer Mattsson vid Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet som länge forskat på unga som radikaliserats genom högerextrema ideologier. Enligt honom följer nämligen de svenska skolattackerna samma mönster.
– När man talar om högerextrema våldshandlingar som de på skolorna i Trollhättan, Eslöv och nu senast i Kristianstad så tonar man ofta ner ideologin. Jag menar att den tvärtom är väldigt central i de här sammanhangen, säger Christer Matsson och påpekar dessutom att attackerna inte sällan begås av personer som i kombination med sina rasistiska motiv även lider av psykisk ohälsa.
På nätet har de ofta lätt att hitta likasinnade i forum där framförallt antisemitiska konspiratinsidéer sprids och får fäste bland unga.
– Det lever i en föreställningsvärld där det pågår ett folkutbyte, en klassisk högerextrem idé där vita européer är på väg att bytas ut mot icke-vita och bakom allt det står enligt dem judarna, säger Christer Mattsson.
Han vill nu att samhället lägger större resurser på forskning och förebyggande arbete. Inte minst i skolorna och särskilt i kommuner och regioner där nazismen traditionellt sätt varit stark.
– Tittar man på områdena där de här attackerna ägt rum så ser man ju att de är platser där nazismen var stark redan under andra världskriget och där det sedan under åttio- och nittiotalet fanns en stark skinnskallerörelse, säger Christer Mattsson.
Enligt honom samhället länge blundat för den växande antisemitismen, något som är roten till de flesta konspirationsteorier.
– Att komma till rätta med det här är ingen ”quick fix” och det är ofta svåra frågor för en lärare att hantera. Därför anser jag att det skulle behövas ett demokratilyft i skolan, på samma sätt som vi haft svenskalyft och mattematiklyft. Särskilt i de områden där de här idéerna är vanligare. För det handlar om inte om Kevin i 9 C utan om i miljöer där det hela tiden finns ett rasistiskt och antisemitiskt bakgrundsbrus, säger Christer Mattsson.
Han menar också att skolan måste bli bättre på att fånga upp elever som ger uttryck för de här idéerna och som också verkar må psykiskt dåligt. Där är nämligen riskfaktorn extra hög.
15-åringen i Eslöv och den nu anhållna 16-åringen i Kristianstad ska bägge haft tät kontakt innan måndagens dåd och bland annat delat filmklipp från det högerextrema terrorattentatet i den nyzeeländska staden Christchurch 2019, där 51 personer dödades och ytterligare 50 skadades.