CSN-räntan kan komma att tiodubblas för att finansiera ett nytt omställningsstudiestöd. Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, menar att villkoren för återbetalning av studiestödet därför behöver ändras.
Det handlar om en räntehöjning på CSN-lån tagna efter 1989, från dagens ränta på 0,05 till 0,5 procent. Ökningen innebär en tiofaldig höjning från dagens ränta, och ska om förslaget går igenom gälla från 2023. Den ska finansiera ett nytt omställningsstudiestöd som ska underlätta för omskolning mitt i livet.
Hur kommer det sig att regeringen lagt fram det här förslaget?
– Vi ser ett stort behov av ett omställningsstudiestöd för att alla arbetstagare ska kunna bygga på sina kunskaper någon gång under livet. Det kommer fler behöva, också de som är studenter idag. För att möjliggöra denna reform behöver villkoren för återbetalning av studiestödet anpassas, inom vilket ränta ingår. Vi har då bedömt att en mindre ränteändring är rimlig, för att finansiera ett omställningsstudiestöd som kommer alla till del någon gång under livet, skriver Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, till Arbetaren via mejl.
Förslaget är en del av regeringens budget inför nästa år. Samtidigt har CSN fått i uppdrag att ta fram en ny modell för att beräkna räntan på studielån.
På CSN:s hemsida står att för ”en genomsnittlig låntagare som studerat på utbildning som är fem år och med en skuld på 315 000 kronor skulle förändringen innebära en ökad räntekostnad på studielånet med cirka 70 kronor i månaden om återbetalningstiden är 25 år.”
Regeringsförslaget bottnar i den omdiskuterade las-överenskommelsen som gjorts mellan arbetsköparna Svenskt näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet samt facken Kommunal och IF Metall, där förslaget om ett nytt omställningsstudiestöd ingår.
Sverige akademikers centralorganisation, Saco, har öppet kritiserat förslaget.
– Sverige ska vara en kunskapsnation, det är bra för samhället om vi har en välutbildad befolkning, så därför ska vi uppmuntra folk att studera vidare. Det här får direkt motsatt effekt, säger Sacos ordförande Göran Arrius till tidningen Arbetsvärlden.
Matilda Ernkrans håller inte med om kritiken mot förslaget och menar att studiestödssystemet kommer att utvecklas.
– Det svenska studiestödet är, och ska fortsätta vara, ett av världens mest omfattande studiestödssystem. Genom införandet av det nya omställningsstudiestödet förstärks den inriktningen. Studiestödet ska ge möjlighet till alla oavsett bakgrund och förutsättningar att studera vidare. Studiestödssystemet utvecklas ständigt i riktning mot att fler ska rekryteras till studier, bland annat höjdes totalbeloppet inom studiemedel 2018 genom en höjning av bidragsdelen med 300 kronor per studiemånad, skriver hon i mejlet.
