Stine Christophersens chefer på vårdbolaget Attendo straffade henne för att ha slagit larm i media om brister i covidvården. Nu polisanmäler chefsåklagare bolaget för brott mot meddelarskyddet. Men det var inte heller första gången som Attendo-anställda straffats för att ha talat ut om brister.
Vårdbolagets bestraffning av det visselblåsande vårdbiträdet Stine Christophersen kan vara brott mot meddelarskyddet. Den bedömningen gör chefsåklagare Anders Hirsch vid Norrorts åklagarkammare som på torsdagsmorgonen lämnade över ärendet till polisen.
– Nu kommer det här få granskas av en åklagare som kommer att göra en bedömning om det ska inledas en förundersökning eller inte, säger Anders Hirsch till Sveriges Radio Ekot.
I P1 Dokumentärs granskning på Sveriges Radio framkommer hur Attendo ljög om att de bedrev så kallad kohortvård under covidpandemins andra våg, det vill säga att smittade och friska patienter hölls åtskilda. Men granskningen visar också, genom en dold inspelning, hur vårdbiträdet Stine Christophersen straffades med en skriftlig varning för att ha slagit larm om bristerna. På ett möte på huvudkontoret anklagades hon för att ha agerat ”illojalt” mot företaget, men cheferna försökte också ta reda på källan för anonyma uppgifter till media under våren 2020.
Lagen om meddelarskydd för anställda inom det offentliga ger anställda rätt att tala med media om missförhållanden, men förbjuder också arbetsgivare att efterforska vem som lämnat uppgifter. Meddelarskyddet gäller också inom privata verksamheter, som finansieras med skattemedel, men kommer i konflikt med de lojalitetsklausuler som privata välfärdsföretag många gånger infört i anställningsavtalen, vilket Arbetaren rapporterat om.
Nu kan Sveriges Radio också avslöja att Stine Christophersen inte är den första att straffas för att ha utnyttjat sitt meddelarskydd. 2018 när den tidigare Attendoanställda undersköterskan Sandra Kunzt, tillsammans med andra anställda, slog larm om missförhållanden på företagets äldreboende i Växjö polisanmäldes hon av vårdbolaget för förtal. Anmälan lades ned kort därefter, men flera anställda säger till radion att blivit bestraffade efter att ha talat med media. De får medhåll av både Kommunal och Vårdförbundet.
2017 fick den tidigare Attendo-anställda Lisen Brunberg SAC:s civilkuragepris efter att ha slagit larm om farligt ensamarbete på bolagets LSS-boende i Partille. Hennes agerande ledde till att hon fick sparken.
– Det sker alldeles för ofta, det är ingen engångsföreteelse. Om man framför åsikter så kan det resultera i att jag blir inkallad till chefen, att jag blir kallad för illojal, att jag kanske inte bör jobba på den här arbetsplatsen om jag tycker så här. Då kan man bli hotad med att ”du får dåliga referenser om du talar om det här utanför Attendo” och därför är många av våra sjuksköterskor väldigt rädda för det handlar om deras karriär, säger Susanne Augustsson på Vårdförbundets riksklubb för Attendo-anställda till Sveriges Radio.
Men fack och anställdas uppgifter om återkommande problem i bolagets verksamheter stämmer inte med den bild som Malin Fredgard Huber, affärsområdeschef för Attendo, har av bolaget.
– Det är inte min bild att vi haft problem med det tidigare, säger hon till Sveriges Radio.