– Valdeltagandet har i alla fall inte sjunkit sedan förra valet, säger Muhammedh Agifarah. Han jobbar som medborgarvärd och är ordförande för den somaliska föreningen Al-Kowneyn och har arbetat för att öka valdeltagandet bland somalier. Han tror att det är två saker som gör att en del inte röstar: känslan av att inte kunna påverka […]
– Valdeltagandet har i alla fall inte sjunkit sedan förra valet, säger Muhammedh Agifarah. Han jobbar som medborgarvärd och är ordförande för den somaliska föreningen Al-Kowneyn och har arbetat för att öka valdeltagandet bland somalier. Han tror att det är två saker som gör att en del inte röstar: känslan av att inte kunna påverka och att man inte vet vad valet handlar om.
– Partierna har inte förankrat sitt budskap bland väljarna. Många saknar kunskaper både om ideologier och hur systemet fungerar. Det är ett stort problem och både partier och föreningar måste lyfta kunskaperna. Det är särskilt viktigt att nå de unga. Vi vill att alla ungdomsförbund ska komma hit och rikta sig till de unga. I dag är Sverigedemokraterna nästan de som är mest aktiva med att nå unga.
Muhammedh Agifarah menar att invånarna måste känna att de är värda något också under mandatperioderna, inte bara som en röst på valdagen.
– I förorterna känner många att makten är hos någon annan. Att man inte är lyssnad på. Avståndet är långt, trots att det finns gott om föreningar och församlingar här. Folk vill engagera sig.
I kommunalvalet deltog 51,4 procent av Rinkebyborna. I vissa valdistrikt var deltagandet nere i 42 procent. Jämför det med siffrorna i välbärgade områden som har valdeltaganden på över 90 procent.
– Sverige har ett bra valdeltagande, men problemet är att vissa grupper röstar och andra inte. Att känna delaktighet i samhället avgör. Högutbildade och de som har arbete röstar oftare än lågutbildade och arbetslösa. I områden där valdeltagandet är lågt är det många som är arbetslösa och har utländsk bakgrund. Men det är inte den etniska bakgrunden som är avgörande utan sociala och klassmässiga faktorer har större betydelse för om man röstar eller inte, säger Annika Hjelm som arbetar på integrations- och utbildningsfrågor på Stockholms kommuns stadsledningskontor,
I 2002 års val röstade 36,7 procent av de utländska medborgarna i Rinkeby, jämfört med 59,9 procent av stadsdelens svenska medborgare.
Annika Hjelm tror att det låga valdeltagandet handlar om att inte känna sig berörd.
– Många som är födda utanför Sverige har bara rösträtt i kommunalval, men är de väljare som är mest intresserade av internationella frågor. Jämfört med andra länder har svenska kommuner mycket makt, men många vet inte om det.
Katarzyna Zebrowska är samhällsvägledare på Medborgarkontoret i Rinkeby. Inför valet jobbade hon med den kommunala satsningen på att öka valdeltagandet.
– Vi har vänt oss till föreningar och SFI-klasser och berättat hur det praktiskt går till att rösta. Det har varit väldigt uppskattat. Min känsla är att många som inte röstade förut gjorde det nu. Men det är ett långsiktigt jobb, man ska inte stirra sig blind på valdeltagandet. Det finns ett stort engagemang i Rinkeby som jag hellre vill att det skrivs om.
Hon tror liksom Muhammed Agifarah att nyckeln är att få folk att känna delaktighet i samhället. Dessutom behövs information om det politiska systemet.
– Målet är att man ska känna att ens röst är lika mycket värd som någon annans.
Nargis Jahan arbetar i Rinkeby som tolk.
– Jag vet inte varför valdeltagandet fortfarande är lågt. Vi bor ju här och har chansen att rösta. Informationen inför årets val var mycket bättre än tidigare. Många som bor här vet inte hur det politiska systemet och samhället fungerar. Det finns en viss uppgivenhet. Man är besviken på politikerna och hur de hanterar problemen i samhället.