”En jättefarlig utveckling”, så beskriver Terje Holmgren, ordförande på Flyktinggruppernas riksråd, FARR, ett av de förslag som presenterades under tisdagens presskonferens om regeringens utredning om Stärkt återvändandeverksamhet.
Lärare, vårdpersonal, bibliotekarier och socialtjänst kommer inte omfattas av någon informationsplikt, vilket i praktiken innebär att de inte kommer att behöva ange papperslösa. Det är regeringen överens om, uppger migrationsministern Johan Forsell när slutbetänkandet från utredningen om stärkt återvändandeverksamhet presenteras på en pressträff under tisdagen.
Däremot föreslår utredningen att det införs informationsplikt för sex myndigheter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Fackförbunden är fortsatt kritiska. Likaså Flyktingarnas riksråd.
Tjänstemännens centralorganisation TCO är fortsatt kritiska till förslaget som i utredningen kallas för informationsplikt, men som andra beskriver som angiveri.

– Utredningen visar tydligt att angiverilagar är en återvändsgränd för Sverige, skriver Therese Svanström, ordförande på TCO.
Hon fortsätter:
– Det är avgörande att regeringen fortsätter att lyssna på professionerna som berörs av utredningens förslag. Vi menar att en angiverilag i någon form inte hör hemma i Sverige. Utredningens förslag visar att de lyssnat in och tagit till sig av den sakliga kritik som kommit från bland andra Vårdförbundet och vision. Nu fortsätter vi att arbeta för att värna professionerna som arbetar på de statliga myndigheter som berörs.
Enligt Therese Svanström läser juristerna på TCO just nu in sig på vad utredningen kan innebära för statsanställda och deras professionsutövning i detalj.
Terje Holmgren, ordförande på Flyktinggruppernas riksråd, FARR, tror att det kan ha påverkat att många har stått upp mot förslaget och tycker därför det kan betraktas som en vinst.

– Det fanns ju farhågor om att det skulle bli betydligt värre. Att det skulle inbegripa olika kärnverksamheter i det offentliga Sverige som skola, vård eller socialtjänst som är jätteviktiga att de är tillgängliga för folk. Alla som har ansträngt sig kan ta det som en seger, även om den angiveriplikt som ändå införs är olycklig, säger Terje Holmgren
Enligt honom beror det på huruvida en persons uppgifter finns hos de myndigheter som omfattas av den så kallade informationsplikten eller inte.
– Det beror på vad du har för historia i Sverige, och om du har arbetat här eller inte. Om du har haft arbetstillstånd och sedan blivit av med det finns du ju registrerad som skattebetalare. Men det finns ju många som aldrig har varit i närheten av att vara skattebetalare.
Nya lagen hotar tilliten till det offentliga
Akademikerförbundet SSR organiserar många anställda på flera statliga myndigheter som berörs av förslaget. SSR:s förbundsordförande Heike Erkers är kritisk till förslaget.
– Införandet av en utökad angiverilag och särskild sekretessbrytande uppgiftsskyldighet för myndigheter oroar. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket är viktiga delar av våra sociala trygghetssystem. Tilliten till våra offentliga förvaltningar är avgörande för att samhällskontraktet ska fungera. Urholkas den tilliten för papperslösa, är risken överhängande att den urholkas även för andra grupper, säger Heike Erkers i ett pressmeddelande.

Hon understryker även att det är viktigt att fortsätta bevaka frågan.
– Vi har sett mer än ett exempel på att regeringen lägger förslag i strid med utredningar, remissinstanser och ibland också Lagrådet. Därför är det viktigt att vi fortsätter bevaka den här frågan.
“Världens mest rättssäkra asylprocesser”
– En sak som är talande är att Johan Forsell på presskonferensen säger att Sverige har en av världens mest rättssäkra asylprocesser. Men så är det ju inte, säger Terje Holmgren.
Han hänvisar till Statskontorets rapport, Många öar små – Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen, som kom tidigare i höstas. En rapport som visar att det finns skillnader i vilken utsträckning migrationsverkets regioner ger bifall eller avslag på asylansökningar.
– Rapportförfattarna ser brister och skillnader mellan olika enheter hos Migrationsverket, men är lite försiktiga och pekar på att vi har en domstolsprövning.
I rapporten skriver Statskontoret att de bedömer att eftersom beslut i migrationsärenden kan överklagas till Migrationsdomstolen och eftersom specialdomstolar hanterar överklagandena innebär det att den enskildes rättssäkerhet är tillräckligt skyddad.
– En stor del av tyngdpunkten i bedömningen ligger hos Migrationsverket och vad Migrationsverket gör för bedömningar både i det enskilda fallet och vad de gör för generella bedömningar har väldigt stor betydelse i domstolarna.
Fastställa identitet genom att ta mobiltelefon
Utöver informationsplikt föreslår regeringens utredare även en rad andra förslag. Ett som Terje Holmgren reagerade särskilt på var förslaget om omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning för att kartlägga en utlännings identitet. I utredningen pekar man på att kopior av pass och identitetshandlingar ofta sparas i mobilen men att det även kan finnas annan information som kan vara underlag för att fastställa identiteten.
– Det här med mobiler tycker jag känns som en jättefarlig utveckling. Inte minst är det integritetskränkande. Det är så mycket som sparas på mobiler och det är en stor del av folks liv som kan finnas där. Det är ju inte misstänkta mördare utan bara någon som sagt att de behöver skydd i Sverige. Det är oproportionerligt. Det är också oklart hur saker som finns på mobilen ska värderas, vad det ska finnas för rättssäkerhet i det. Det är oklart vad som kommer göras i praktiken och om det kommer att vara rättvist, säger Terje Holmgren.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.