I Uppsala har studenter slagit upp ett protestläger för att få universitetet att bryta samarbeten med Israel. Arbetaren var på plats för att höra mer om studenternas krav och livet i lägret.
Under lövträden i Engelska parken, precis bakom universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, har tält i olika färger slagits upp. Lägret, som stått här sedan i tisdags, ringas in med flaggor och linor där budskap som ”All Eyes on Rafah” och “Stop the Genocide” hängts upp.
Adina, som forskar vid Uppsala universitet, är talesperson för studenterna här och berättar att deras krav dels handlar om en akademisk bojkott av Israel och israeliska institutioner, dels om stöd för palestinska universitet och studenter.
– Vi vill att Uppsala universitet utreder alla kopplingar, investeringar eller samarbeten, med israeliska universitetsinstitutioner, företag eller israeliska staten själv. Utredningen vill vi ska offentliggöras för att sedan, fall för fall, bedöma om det finns grund för akademisk bojkott utifrån det pågående folkmordet.
Den andra sidan av kraven handlar om att skapa nya samarbeten med palestinska universitet och palestinska akademiker, berättar Adina.
– På Västbanken finns det fortfarande infrastruktur och fungerande akademiska institutioner. Där vill vi se nya samarbeten med dem. I Gaza handlar det det i nuläget om att stötta studenter genom stipendier. Ett exempel skulle kunna vara att finansiera studier vid masterprogram och framöver om att stötta uppbyggnaden av institutionerna på nytt.
Som exempel på vad som bör bojkottas lyfter Adina att det kan handla om någon som bjuds in till Uppsala för att prata som företrädare för ett israeliskt universitetet eller för Israel.
Enskilda forskare behöver däremot inte nödvändigtvis omfattas av bojkotten. Hon berättar att personer med kunskap om hur akademisk bojkott fungerar kommer att kunna hjälpa till och bedöma vad som är lämpliga samarbeten och vad som inte är det.
– Det finns historiska exempel och kunskap kring hur man skulle kunna genomföra en akademisk bojkott. Vi uppmanar universitetet att överväga hur man på bästa sätt genomför det.
Universitet tog ställning mot Ryssland
Adina beskriver att kärnan i de svar som de fått från Uppsala universitets rektor handlar om att han respekterar yttrandefriheten på universitetet och att alla ska få forma och stötta sina egna åsikter. Men att universitetet tidigare tagit ställning mot Ryssland menar Adina tyder på en dubbelstandard.
– Vårt universitet har sagt att i situationen i Ryssland är väldigt tydlig, medan det är mer komplext när det gäller Israel och Palestina. Vi har visat på varför det inte är så komplicerat och att det finns en tydlig aggressor.
Adina beskriver att tältlägret ger en möjlighet att känna att man kan göra något.
– Det är en plats för att bygga solidaritet och föra samman människor i vad man kan göra som svar på de fruktansvärda bilder som vi får ta del av genom de fantastiska journalisterna i Gaza. Man kan känna sig väldigt maktlös av att se de bilderna varje dag och jag tror lägret kan bli ett sätt att kanalisera det till solidaritet, vid sidan av alla de demonstrationer som ägt rum de senaste månaderna.
Studentprotesterna startade i USA
Att det blev just en tältprotest har inspirerats av protester i andra länder.
– Det skedde i resonans med den globala tältrörelsen, jag tycker det är en väldigt stark symbol studenterna i USA startade. Det är fantastiskt att vi också kunnat göra det parallellt med andra universitet i Sverige.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.