Förra året slog HD fast att Fardowsi och Imtiaz Zaman var offer för människoexploatering. Trots domen har de fortfarande inte fått ut sina löner. Nu kanske de kastas ut ur landet till följd av det nya lönegolvet.
Arbetsvillkoren på restaurang Indra i Norrköping var slavliknande. Därför dömdes arbetsköparen för människoexploatering år 2022. Nu kan Arbetaren berätta att de anställda det gällde, paret Imtiaz och Fardowsi Zaman, drygt ett år senare riskerar att bli av med sina nya jobb på McDonalds och tvingas lämna Sverige – på grund av försörjningskravet som blev lag den 1 november i år.
En politik mot utomeuropeiska arbetare
Brottet människoexploatering infördes i svensk lagstiftning år 2018. Vid samma tillfälle förtydligades den lag som handlar om människohandel.
Att sådan exploatering ska ses som brottslig är en självklarhet – här är de politiska partierna överens. Men samtidigt driver nuvarande regering en politik mot att utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare ska etablera sig i Sverige. Uppehållstillstånd ska återkallas. De som inte lyckas höja sin lön till minst 27 760 kronor i månaden, det nya lönegolvet, ska ut ur landet. Det spelar ingen roll om de har fasta arbeten eller, som i flera fall Arbetaren rapporterat om, barn som fötts och vuxit upp här.
Den här typen av lönesättning bryter dessutom med den svenska modellen, som alla partier säger sig värna. Enligt den ska löner inte sättas genom lagstiftning utan genom överenskommelser mellan arbetsköpare och anställda.
Lönegolvet motverkar inte lönedumpning
Ett vanligt påstående är att försörjningskravets syfte är att säkra kollektivavtalsenliga villkor eller stoppa lönedumpning. Det stämmer inte. Sedan 2008 har det inte existerat ett enda godkänt arbetstillstånd i Sverige som på papperet har haft sämre villkor än kollektivavtalsnivå. Alla arbetstillstånd har granskats av en fackförening och bedömts vara åtminstone på kollektivavtalens lägstanivå. Den tidigare gränsen på 13 000 i månadslön gällde dessutom deltidsanställningar.
I teorin har alltså alla arbetskraftsinvandrare haft samma eller bättre villkor som infödda arbetare har på företag med kollektivavtal. Men verkligheten har sett annorlunda ut.
Utsattheten kommer öka
Alla som har hängt med i rapporteringen om villkoren för en stor del av vår tids arbetskraftsinvandrare vet att många måste arbeta svart. Andra tvingas betala tillbaka delar av sin lön till arbetsköparen i efterhand, om lönen har höjts på papperet. Eller så får de inte ut sina löner över huvud taget. Inte heller paret Zaman fick ut sina löner, trots att domen var till deras fördel.
Och vad är den i sig vällovliga nya lagen värd, om människorna som den ska skydda ändå tvingas lämna landet eller gå under jorden? Uppmärksamheten kring paret Zaman har dessutom gjort att de inte vågar återvända till Bangladesh.
Och vad är den i sig vällovliga nya lagen värd, om människorna som den ska skydda ändå tvingas lämna landet eller gå under jorden? Uppmärksamheten kring paret Zaman har dessutom gjort att de inte vågar återvända till Bangladesh.
Det nya lönegolvet kommer resultera i att allt fler arbetskraftsinvandrare tvingas gå under jorden och arbeta svart. De kommer med andra ord att bli än mer utsatta på arbetsmarknaden.
De stora facken lyser med sin frånvaro
Att Imtiaz och Fardowsi Zaman inte fick ut sina löner är egentligen inte så förvånande. Det är snarare vanligt att lagar inte verkar till arbetares fördel.
Att Imtiaz och Fardowsi Zaman inte fick ut sina löner är egentligen inte så förvånande.
Samtidigt lyser de stora fackförbunden med sin frånvaro. Imtiaz och Fardowsi Zaman sökte stöd från LO-fackförbundet Handels, men fick inget. Många andra arbetare i liknande situationer har under året vittnat om samma sak för Arbetaren. De får ingen hjälp från de stora facken.
Fallet visar återigen på att det som hjälper i praktiken är organisering, både facklig och annan. De migrantarbetare som har organiserat sig syndikalistiskt har i stor utsträckning i alla fall fått ut sina löner.
Sedan lönegolvet infördes har berörda arbetare organiserat sig, protesterat och hållit manifestationer. Något Arbetaren som enda tidning rapporterat om.
Men för att människor i paret Zamans situation även ska få stanna i landet framöver krävs praktisk solidaritet. Motståndet mot angiverilagen har mobiliserat många runt om i Sverige. Samma sak borde gälla lönegolvet.