Två markägande adelsbröder kräver Skogsstyrelsen på över 4 miljoner kronor i skadestånd. Detta för att myndigheten inventerat och registrerat höga naturvärden i deras skogar. Arbetarens läsarfinansierade gräv finner pågående rättstvister som kan komma att påverka framtiden för Sveriges skogar och utvecklingen för landets klimatarbete. Detta är del 1.
Snön faller långsamt längs landsvägen strax nordost om Nyköping. Här varvas åkermark med skog och fjärd med utlopp i Östersjön. Snart går landsvägen över till privata småvägar kantade av jakttorn. Marken ägs av adelssläkten von Plomgren som haft herrgården Måstena, belägen norr om Sundhällafjärden, i sin ägo sedan 1755.
Journalisten Björn af Kleen konstaterar i reportageboken Jorden de ärvde från 2009 att adeln söder om Dalarna äger mer än 400 000 hektar jord – en yta större än Gotland. Staten tar inte fram statistik över mark uppdelad efter klasstillhörighet, däremot ägdes 44 procent av Sveriges markyta av privatpersoner 2020 – varav fler än två tredjedelar är män.
Källa: SCB; Markareal i hektar efter ägarkategori år 2020.
Källa: SCB; Markanvändningen i Sverige 2020
Adelsbröderna von Plomgren äger i dag 609 hektar produktiv skogsmark i området runt Måstena, varav stora delar har höga naturvärden. I området finns även naturreservatet Koholmen som bär spår av tidigt åkerbruk och genom adelssläktens mark löper i dag en delsträcka av Sörmlandsleden.
Det som händer i den här adelsägda skogen kan komma att få omfattande konsekvenser för svenskt skogsbruk. Bröderna har via bolaget von Plomgrens förvaltning AB ansökt om skadestånd via Justiekanslern för att Skogsstyrelsen inventerat och registrerat höga naturvärden, så kallade nyckelbiotoper, på deras mark. Får de rätt i den pågående rättstvisten kan konsekvensen bli att fler skogsägare begär skadestånd för samma sak.
Vi tar det från början.
Skogsstyrelsen inventering och registrering av nyckelbiotoper i de svenska skogarna går tillbaka till 1990-talet. En nyckelbiotop är ett område i skogen med höga naturvärden som har mycket stor betydelse för skogens växter och djur – och därmed den biologiska mångfalden. Registreringen har av Skogsstyrelsen använts som en kunskapsbank för att se var i landet det finns höga naturvärden och var det kan finnas fog för att inrätta exempelvis naturreservat eller Natura 2000-områden.
Myndigheten har efter fem inventeringar på brödernas mark, varav den första gjordes 1995 och den sista gjordes 2016, registrerat 24 nyckelbiotoper där – utöver de som finns registrerade inom Koholmens naturreservat.
Kontroversiella naturvärden
Begreppet nyckelbiotoper har med tiden blivit allt mer kontroversiellt bland skogsägare. Vissa skogsägare har menat att Skogsstyrelsen saknat rättsligt stöd för att genomföra registreringarna och att myndigheten därmed kränkt äganderätten. Skogsstyrelsen å andra sidan menar att de följt det regeringsuppdrag de fick på 1990-talet.
Den 21 december 2021 beslutade Skogsstyrelsen att sluta registrera nya nyckelbiotoper. Bakgrunden till beslutet går tillbaka till Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna som den 27 juni 2019 gav Skogsstyrelsen i uppdrag att avveckla pågående nyckelbiotopsinventering.
Från och med då kan skogsägare begära att Skogsstyrelsen avregistrerar nyckelbiotoper som registrerats på deras mark efter den 27 juni 2019. Men även äldre nyckelbiotoper kan avregistreras. I så fall hanterar Skogsstyrelsen begäran som ett överklagande som överlämnas till förvaltningsrätten.
Sedan detta blev möjligt har flera av Skogsstyrelsens registreringar prövats i domstol, där Kammarrätten har gjort olika bedömningar i olika fall. I några av dessa mål har domstolarna landat i att Skogsstyrelsen inte har haft tillräckligt rättsligt stöd för att genomföra registreringarna. Skogsstyrelsen har då överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen, som i maj 2023 tog sig an ett av dessa fall.
– Vi har tolkat regeringsuppdraget på ett sätt och vi ser fram emot att se om det var rätt eller om vi måste ändra på något, säger Jonas Erfors, biträdande chefsjurist på Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen slutar registrera nyckelbiotoper
Adelsbröderna von Plomgren är ett exempel på skogsägare som begärt att Skogsstyrelsen ska avregistrera både äldre och yngre nyckelbiotoper i deras skogsägor.
Förvaltningsdomstolen i Linköping beslutade i februari 2022 att att Skogsstyrelsen inte har haft tillräckligt stöd i rättsordningen för att inventera och registrera nyckelbiotoper på deras mark. Som en följd av det avregistrerade von Plomgren samtliga sina 24 nyckelbiotoper i våras.
Domen överklagades av Skogsstyrelsen till både Kammarrätten i Jönköping och Högsta Förvaltningsrätten, men ingen av domstolarna gav prövningstillstånd.
Adelsbröderna kräver skadestånd – har redan avverkat
Via bolaget von Plomgrens förvaltning AB kräver bröderna nu ett skadestånd på drygt 4,1 miljoner kronor av Skogsstyrelsen via Justitiekanslern. De anser att myndigheten kränkt äganderätten och att registreringarna inneburit en ”avsevärd ekonomisk skada” för dem. I skadeståndsanmälan skriver bröderna även att registreringarna ”helt hindrat löpande skogsvårdsåtgärder, förhindrat intäkter och avkastning samt bidragit till omfattande granbarkborreangrepp”.
Problemet är bara att det inte är registreringen av nyckelbiotoper i sig som hindrar avverkning och att von Plomgren faktiskt har avverkat delar av nyckelbiotoperna långt innan de avregistrerades. Avverkningen har då skett efter samråd med Skogsstyrelsen, med hänvisning till granbarkborreangrepp.
I von Plomgrens anmälan till Justitiekanslern skriver de att ”då en nyckelbiotop registreras beläggs den med avverkningsförbud”.
Enligt Skogsstyrelsen är det fel. ”Registrering av en nyckelbiotop innebär inte ett förbud att avverka”, skriver myndigheten i sitt yttrande till Justitiekanslern.
Däremot skriver myndigheten att det finns krav om att ta hänsyn till naturvärden och naturmiljön i både miljöbalken och skogsvårdslagen, vare sig området är registrerat som en nyckelbiotop eller inte.
Det är alltså naturvärdena i sig som begränsar hur skogen får avverkas – inte registreringen.
Utöver det begränsar marknads- och miljöcertifieringen FSC och PEFC, som de flesta skogsbolag anslutit sig till, avverkning av höga naturvärden. Certifieringen är frivillig och visar att bolagen bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk.
– Vår huvudlinje i fallet är att det inte är Skogsstyrelsens registrering som varit en begränsning för markägarna, utan det är de höga naturvärdena som avgör hur man kan och får använda sin skog. Därför bör de inte heller ha rätt till skadestånd, säger Jonas Erfors.
Arbetaren har kontaktat skogsägarföreningen Mellanskog, som von Plomgren är medlem i. Enligt föreningen är von Plomgrens skog PEFC-certifierad via dem sedan 2015. Certifieringen är en miljömärkning där skogsägaren frivilligt åtar sig att följa en katalog av regler. Marie Wickberg, hållbarhetschef på Mellanskog, berättar att det bland annat innebär krav på att skogsägaren inte får avverka skog med höga naturvärden, eller nyckelbiotopskvalitet som de benämner det.
– Men det förekommer säkert fall där en skogsägare avverkar av misstag eller gör överträdelser. Avverkning inom en nyckelbiotop kan även ske enligt reglerna, men då ska det gå via ett samråd med Skogsstyrelsen. Däremot får inte vi på Mellanskog köpa in och sälja virke som innehåller höga naturvärden, säger hon.
von Plomgren skyller på insekt
I de avverkningsanmälningar och samråd som Arbetaren begärt ut går det att se att von Plomgren har avverkat nio gånger inom nyckelbiotoperna – innan nyckelbiotoperna avregistrerades.
En majoritet av dessa avverkningar skedde 2020 av skog som enligt von Plomgren angripits av just granbarkborren. De begär alltså delvis skadestånd för områden som de redan avverkat.
von Plomgren hävdar även att nyckelbiotoperna blivit en ”frizon” för granbarkborren. En insekt som har fått en rejäl skjuts av klimatförändringarna och ökat i antal efter värmeböljan 2018–19, och vars angrepp i förlängningen kan döda en gran.
Sebastian Kirppu från den ideella miljöorganisationen Skydda skogen har mångårig erfarenhet av att inventera skog. Just den här argumentationen har han hört från flera andra skogsägare. Enligt honom är det inte områden med höga naturvärden och stor biologisk mångfald som är boven i dramat.
– I själva verket är det så att granbarkborren frodas i produktionsskogslandskapet och gärna invid kalhyggen, och drabbar även då de skyddade naturreservaten som utgör någon ynka procent av skogslandskapet, säger Sebastian Kirppu.
Adelsbröderna har avverkat nyckelbiotoper
Arbetaren har besökt flera av de nyckelbiotopsområden som avverkats. Ovanför trädtopparna flyger en havsörn, i en talltopp hörs en ljust kvittrande kungsfågel. Vid ett av stoppen springer två vildsvinskultingar snabbt genom en glänta. Skogen tycks vara befolkad av ett rikt djurliv och det är kanske en av anledningarna till att 12 procent av adelssläktens mark klassats som nyckelbiotop och därmed skyddsvärd skog.
I ett av dessa områden avverkades 90 procent av nyckelbiotopen år 2020, däribland granar som var upp till 160 år gamla, med hänvisning till granbarkborreangrepp. Skogsstyrelsen gav efter samråd tillstånd att avverka angripna träd, men i dag är området i stort sett kalhugget. Av de träd som har avverkats går det även att se att mycket gammal tall huggits ner, ett trädslag som sällan angrips av granbarkborren.
Vid ett annat stopp avverkades nästan hela nyckelbiotopen 2016, samma år som den registrerades. Anledningen sägs även här vara granbarkborreangrepp, trots att det var två år innan granbarkborrens spridning tog fart i de svenska skogarna. I beskrivningen av nyckelbiotopen står att området har ”mycket gamla och grova tallar och granar”. Skogsstyrelsen nämner nyckelbiotopen i sitt yttrande till Justitiekanslern och noterar att ”mer omfattande åtgärder” genomfördes än vad Skogsstyrelsen rekommenderade i samrådet.
Skogsstyrelsen har i 8 av de 24 nyckelbiotoperna rekommenderat att dess skyddszoner bör lämnas orörda. Myndigheten skriver i yttrandet att det endast skett i ett av fallen. Resterande skyddszoner har helt eller delvis avverkats.
Risken: Skog som ska skyddas försvinner
Sebastian Kirppu från Skydda skogen blir förvånad när han får höra att von Plomgren avregistrerat 24 nyckelbiotoper, efter att domstolen ansett att Skogsstyrelsen inte har haft tillräckligt rättsligt stöd att inventera och registrera nyckelbiotoper på deras mark.
– Går det här igenom för fler skogsägare kommer vi till slut inte veta var de skyddsvärda skogarna finns. Då är statens arbete och de miljontals kronor som lagts på att peka ut de här skogarna helt åt helvete. Skogen är inte bara skogsägarnas. Den är svamparnas, mossornas, lavarnas, insekternas och fåglarnas hem. Skogen är även klimatets och alla svenska medborgares angelägenhet, säger han.
Arbetaren har sökt båda bröderna. En vill inte ställa upp på intervju och den andre har inte gått att nå.
Den här artikeln är del 1 i Arbetarens första läsarfinansierade gräv: Skogen de ärvde.
Här kan du läsa del 2:
