Elon Musk på Tesla, Sebastian Siemiatkowski på Klarna och Daniel Ek på Spotify vägrar alla tre att skriva under kollektivavtal på sina företag. Och de representerar alla tre en sorts antifacklig trend. Håkan Gustafsson har läst Klarna vd:s försvarstal för Tesla.
Det som händer just nu inne på Teslas verkstäder är minst sagt uppseendeväckande. Men den nya trenden är egentligen inte ny.
Strejkbryteri, förhandlingsvägran och hot mot anställda är antifackliga metoder som vi vant oss vid att se när det kommer till arbetslivskriminella företag som exploaterar migrantarbetare inom t.ex bygg-, städ eller restaurangbranschen. Men nu rör det sig alltså om Tesla, som ägs av världens näst rikaste man Elon Musk – som vägrar att förhandla och vars underchefer hotar anställda som strejkar.
I en ganska märklig tråd på X (tidigare Twitter) rider Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski ut till Teslas försvar:
”Om det nu finns 3 bolag som…
– Erbjuder bättre förmåner än kollektivavtalen
– Har blivit världsledande inom sina industrier sista årtiondet
– Anses vara bland de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige
Kan det då inte vara intressant att i alla fall förstå varför?
Kan det inte gynna den svenska modellen om några företag utforskar en annan väg?”
Han fortsätter med att säga att han är stolt över den svenska modellen, tycker facken “är kanon” och menar att det är bra att det finns utrymme för företag att inte teckna kollektivavtal “för att utforska nya samarbetsformer och skapa lite dynamik och spänstighet i debatten”.
Erbjuds verkligen bättre villkor?
Enligt Siemiatkowski själv så erbjuder alltså bolagen mycket bättre förmåner, är en mycket attraktivare arbetsköpare och är världsledande. Att man är världsledande är sant – i alla fall just nu. De bättre villkoren har dock Klarna, Tesla och Spotify svårare att bevisa. I Teslas fall verkar det handla om bilmekanikerna ska få optioner. Optionerna kan vara bra pengar när det går bra företaget, men de kan också bli fullständigt värdelösa – beroende på börsen.
Den rimliga frågan som många dessutom ställer sig: Om nu förmånerna är bättre än kollektivavtalen – varför skriver inte techjättarna under avtalen? Kollektivavtalen är ju bara ett lägsta golv för lön och villkor. Det står ju Siemiatkowski, Musk och Ek fritt att erbjuda bättre villkor utöver kollektivavtalens lägsta golv.
Det är egentligen inte jättekonstigt att det är just Klarna-Seb som rider ut till Teslas försvar. För bara ett år sedan, sa han upp 700 av Klarnas anställda genom att skicka ett mail med rubriken: ”Angående din framtid på Klarna” och bara under den senaste veckan har Unionen och Sveriges Ingenjörer varslat om strejk på Klarna. För att få till förhandlingar om just kollektivavtal.
Och det är heller inte jättekonstigt att han söker stöd hos Daniel Ek som också befinner sig i en konflikt om kollektivavtal med facket. Under sommaren varslade Spotify 200 anställda och under hösten delade man ut ballonger och flygblad till de anställda med rubriken ”Spotify idag vs Kollektivavtal”.
Techföretagen vill snabbt kunna varsla sina anställda
I grund och botten handlar det om att techföretagen vill ha möjlighet att snabbt kunna varsla anställda – helt utan facklig inblandning och helt utan medbestämmande för vad de anställda själva vill. Det handlar ju såklart också om att de anställda ska vara beredda att ge upp allt vad ekonomisk eller social trygghet innebär. De ska vara tacksamma för att få jobba för en så härlig och attraktiv arbetsköpare som Klarna-Seb.
Men det finns också ett annat drag hos de nya teknikentreprenörerna. De vägrar att underteckna kollektivavtal därför att de kan. När Daniel Ek ville sätta sitt företagsnamn på FC Barcelonas matchtröjor gjorde han det för att han kunde. När Elon Musk sköt upp miljardärer i rymden gjorde han det för han kunde. När Klarna-Seb vägrar kollektivavtal gör han det för att han kan. För den nya sortens techmiljarärer är arbetskraften som vilken leksak som helst – som man kan bestämma över, kontrollera och programmera en i app eller genom ett mejl.
Och det är just därför som stridbara fackliga organisationer behövs. Oavsett om det rör sig arbetslivskriminella företag som exploaterar migrantarbetare eller om det är de stora techföretagen.
Det är genom motmakt underifrån, från facket och klasskollektivet, som fullt rimliga saker som strejkrätt, demokrati på arbetsplatsen och en trygg arbetsmiljö utan hot kan åstadkommas.
