Enligt israeliska medier planerar premiärminister Benjamin Netanyahu att frysa det omstridda lagförslaget som lett till massproteser. Men det väntade beskedet dröjer. Detta efter rapporter om att partier i hans egen koalition hotar att lämna regeringen om han stoppar lagen. Samtidigt ansluter sig nu även facket till protesterna och har utlyst generalstrejk.
Beslutet om en ny reform på rättsområdet, skulle bland annat innebära att Högsta domstolens inflytande begränsas, samtidigt som mer makt skulle flyttas över till regeringen. Något som har väckt ilska bland stora delar av befolkningen. De anser att det skulle försvaga rättsstaten och inskränka demokratin.
I hundratusentals har israelerna gått ut på gatorna runtom i landet i omfattande protester mot lagförslaget de senaste dagarna. På söndagskvällen använde den israeliska polisen vattenkanoner för att skingra tiotusentals demonstranter i Tel Aviv och Västra Jerusalem, rapporterar Al Jazeera.
Men premiärminister Netanyahu har även fått kritik från några av sina närmaste. Bland annat gick Israels president Isaac Herzog, som sällan uttalar sig, ut tidigare idag och uppmanade premiärminister Benjamin Netanyahu och den styrande koalitionsregeringen att stoppa det mycket kontroversiella lagförslaget för att ”hålla folket enat” och ”av respekt”.
Och på lördagen uttalade sig försvarsministern, Yoav Gallant, och sade att lagförslaget skapat en ilska som splittrar det israeliska samhället, och även de väpnade styrkorna – ett uttalande som ledde till att Netanyahu dagen efter tvingade Gallant att avgå.
Ultranationalistisk koalitionsregering
Netanyahus koalitionsregering, som innehåller både ultrareligiösa och ultranationalistiska partier, har beskrivits som den mest extrema ytterhögerregering som någonsin suttit vid makten i Israel.
På måndagen klarade sig regeringen, som tillträdde i december 2022, igenom en misstroendeomröstning i parlamentet, Knesset. Misstroendeförklaringen hade väckts av oppositionen i protest mot lagreformen.
Men den politiska krisen som har uppstått är långt ifrån över.
Inte minst pressar medlemmar i Netanyahus egna regering honom på att driva igenom rättsreformen. Det gäller bland annat två mycket kontroversiella extremhögerpolitiker, finansministern Bezalel Smotrich och den nationella säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir.
De båda stöder illegala bosättningar på Västbanken och annektering av palestinska områden. De är också ökända för att ha uppviglat till våld mot palestinier. Smotrich och Ben-Gvir är även själva bosättare på Västbanken.
Nu är de alltså fast beslutna att driva igenom den aktuella lagen och har hotat med regeringskris om det inte lyckas.
Generalstrejk utlyst
Under måndagen har även landets största fackförbund gått ut i strejk till stöd för de pågående protesterna.
Strejken har utlysts av Histadrut, som representerar över 700 000 anställda inom en rad sektorer. Just nu pågår strejker på flygplatser, i hamnar, på banker, i köpcentrum och skolor.
Facken kräver att lagförslaget skrotas.
Enligt analytikern Gil Hoffman har det israeliska folket nu enats mot det här lagförslaget i en genuin oro för landets framtid, rapporterar Al Jazeera.
– De går ut på gatorna av genuina skäl. Och det är inte något man kan ta föregivet efter fem val i vilka allt handlat om Netanyahus person istället för om bredare politiska frågor. Det handlade aldrig om diplomati, säkerhet eller ekonomi. Och det handlade absolut inte om palestinierna och deras framtid, säger han och tillägger:
– Men nu kan vi se att israelerna är tillbaka i ideologi, som rör beslut om framtiden och vad det innebär att vara jude och samtidigt tillhöra en demokratisk stat på samma gång.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.