Tidöpartierna presenterade i går hur de planerar att bekämpa den organiserade brottsligheten, bland annat genom att utreda visitationszoner och anonyma vittnen. Om förslaget blir verklighet kommer det bara att leda till mer kriminalitet, säger en tidigare gängkriminell till Arbetaren.
Under gårdagens presskonferens presenterade regeringspartierna, tillsammans med Sverigedemokraterna, fem områden de vill satsa på att för att stoppa den organiserade brottsligheten. Det handlar bland annat om visitationszoner och om anonyma vittnen, som nu ska utredas.
Enligt Kristdemokraternas Ebba Bush kommer förslaget om anonyma vittnen motverka “en utbredd tystnadskultur”. En särskild utredare ska föreslå ett system med anonyma vittnen och redovisa förslaget den 22 oktober 2023.
Men hur systemet ska se ut och var det ska införas geografiskt är i nuläget oklart. Förslaget om visitationszoner kommer att utredas av Karin Erlingsson, rättschef på Tullverket, och redovisas den 22 januari 2024.

Foto: Fredrik Sandberg/ TT
– Våldsverkare där ute i samhället ska få klart för sig att det kommer att bli riktigt besvärligt att vara kriminell i det Sverige vi nu styr, sade Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson i samband med presskonferensen.
Arbetaren har pratat med en person som tidigare varit med i ett av Stockholms, så kallade, kriminella nätverk. Personen är kritisk till förslagen som lagts fram.
– När det kommer till visitationszoner så är det ingen dörr man vill öppna egentligen. Vanliga människor i förorten kommer att känna sig misstänkliggjorda och förföljda. Det kommer bara skapa en ”vi mot dem”-mentalitet och förtroendet för polisen, som redan är lågt, kommer bara att minska.
Gällande förslaget om anonyma vittnen undrar hen, som vill vara anonym, hur rättssäkerheten ska upprätthållas.
Det som känns fel med den svenska kriminalpolitiken just nu – och förälskelsen i Danmark – är således att man fokuserar mer på straffhot i stället för insatser som faktiskt hjälper polisen att utreda gängkriminella och Åklagarmyndigheten och domstolarna att döma dem.
David Sausdal, kriminolog
– Jag som suttit i ett x-antal rättegångar undrar hur det ska gå till rent rättssäkert. Hur ska min försvarare ha möjlighet att kunna jobba på ett bra sätt? För mig går det här emot alla grundlagar. Det går emot rätten till en rättvis rättegång.
Den danska kriminologen David Sausdal, verksam som docent vid Lunds Universitet, säger till Arbetaren att den danska strategin med anonyma vittnen och visitationszoner inte lett till minskning av brott utan att det handlar mer om ”hopp” än fakta.
– Det finns ingen, eller i alla fall bara bristfällig, forskning på området och det finns inga utvärderingar av många av de danska kriminalpolitiska insatserna som svenska politiker har blivit “kära” i.
Han menar även att resultatet av den svenska regeringens satsningar mot kriminaliteten kan ha effekt men att det inte är säkerställt i empiri, samt att kriminalpolitiska lösningar inte är allt.

Foto: Johan Persson
– Kriminalitetens minskning är inte bara en fråga om kriminalpolitik och polisiärt arbete, det måste man komma ihåg. Därför kommer den nya svenska kriminalpolitiken inte heller “knäcka lösningen” och få bort gängen. Tyvärr. Målet bör i stället vara att minska konfliktnivån och, särskilt, att förbättra utredningarna och uppklarningsprocenten. Det som känns fel med den svenska kriminalpolitiken just nu – och förälskelsen i Danmark – är således att man fokuserar mer på hot om straff i stället för insatser som faktiskt hjälper polisen att utreda gängkriminella och Åklagarmyndigheten och domstolarna att döma dem.
David Sausdal förklarar att forskningen kring visitationszoner har visat att det finns en risk för att personer utanför kriminaliteten kommer att drabbas av visitationer.
– Man vet från forskningen att det finns en risk för att de som bor i området, särskilt de som ser ut som den stereotyp polisen har på en gängkriminell, blir indragna. Människorna förlorar tilliten till polisen och känner sig diskriminerade. Så är det faktiskt redan i Sverige. Det är mycket problematiskt eftersom det polisen verkligen behöver är lokalsamhällets förtroende så att folk som bor där faktiskt vågar prata med polisen och eventuellt vittna, så att man kan hitta och döma de kriminella.
Ungdomar som löper en stor risk att hamna i kriminalitet kommer lättare att göra det. Det är som att ställa en förväntan på att de redan är kriminella och man kommer behandla folk på det viset.
Anonym, tidigare medlem i kriminellt nätverk
David Sausdal menar snarare att det är Danmarks satsning på välfärden som fått brottsligheten att minska i landet.
– Det är både naivt och fel att tro att den danska succén mestadels beror på kriminalpolitiken. Sedan 1990-talet har man i Danmark på olika sätt jobbat mot utsatthet och brott i särskilt utsatta områden. Via till exempel socialpolitik, skolpolitik, bostadspolitik och integrationspolitik har man försökt att både hjälpa och också pressa folk så att de har kunnat välja ett bättre och icke-kriminellt liv. Det har betytt att brottsligheten har gått ner i dessa danska områden, områden som annars ofta “producerar” gängkriminella som man tydligt ser i Sverige.
Avhopparen som Arbetaren varit i kontakt med tror att Tidöpartiernas förslag för att motverka kriminaliteten snarare kommer att förvärra problematiken.
– Ungdomar som löper en stor risk att hamna i kriminalitet kommer lättare att göra det. Det är som att ställa en förväntan på att de redan är kriminella och man kommer behandla folk på det viset. Det leder bara till mer kriminalitet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.