Analys #74/2022

Georgia Meloni mot valseger i Italien

På söndag går italienarna till valurnorna. Och det ser ut som att de kommer att rösta fram Giorgia Meloni, en nationalist och högerradikal politiker sprungen ur den neofascistiska rörelsen, till landets premiärminister. Hon leder partiet Italiens bröder som har toppat alla opinionsundersökningar sedan i somras. 

I Melonis ytterhögerallians ingår det främlingsfientliga och högerpopulistiska partiet Lega med Matteo Salvini och Silvio Berlusconis högerparti Forza Italia. 

Det demokratiska partiet som är störst på vänstersidan har drygt 20 procent i opinionsundersökningarna, men har inte lyckats bilda en tillräckligt stor allians med övriga partier för att på riktigt erbjuda ett starkt alternativ med möjlighet att få regeringsmakten. 

Vänsterpartiet och de Gröna har tillsammans strax över 3 procent i den senaste opinionsundersökningen.

Främlingsfientliga partiet Legas partiledare Matteo Salvini, Forza Italias partiledare Silvio Berlusconi och Giorgia Meloni från Italiens bröder. Foto: Gregorio Borgia/ TT
Främlingsfientliga partiet Legas partiledare Matteo Salvini, Forza Italias partiledare Silvio Berlusconi och Giorgia Meloni från Italiens bröder. Foto: Gregorio Borgia/ TT

Valet kommer bli det 70:e parlamentsvalet sedan andra världskriget i Italien. Det är fler val än i något annat EU-land. Många partier och individer i den italienska politiken vill vara protagonister och slåss om väljarnas uppmärksamhet för att nå eller klamra sig fast vid makten och gör det på så vis svårt med stabila samarbeten. 

Det är också en splittrad befolkning som går till val på söndag. Mellan de som gillar Giorgia Melonis enkla och direkta tilltal, de som är oroliga för en framtid med ett nationalistiskt och främlingsfientligt parti med rötter i fascismen vid makten och den tredjedel som inte tänker rösta på söndag och helt enkelt har vänt politiken ryggen.

Klyftan mellan politikerna och folket växer. Valet ser ut att få det lägsta valdeltagandet i italiensk historia. 

Italienarna har det tufft i vardagen. Arbetslösheten är utbredd, småföretagare lever på marginalerna och det finns nästa 6 miljoner fattiga familjer. Uppskattningsvis 12 miljoner människor lever i eller står på randen till fattigdom, vilket innebär att man inte har råd att köpa ens det mest nödvändiga såsom mat och mediciner. 

Samtidigt drabbar de stigande el och gaspriserna både privatpersoner och företag, som knappt hade återhämtat sig från pandemin innan kriget i Ukraina bröt ut och den inflation vi nu ser i ekonomin började spinna uppåt.

Det är också ett splittrat land mellan norr och söder. Det vet politikerna som nu satsar det sista av sin energi på att valspurta i de södra delarna av landet. Där har just nu Femstjärnerörelsen allra högst stöd, inte minst på grund av att de kampanjar med löftet att behålla medborgarlönen, som partiet utfärdade efter att de fick flest röster i valet 2018, i ett försök att hålla ihop landet och stötta de som lever på marginalerna, varav de flesta i södra Italien.

I sina tal gillar hon dock att utmåla sig som offer och en som slår ur underläge, ett populistiskt drag. 

Giorgia Meloni är klart mot denna sociala åtgärd riktad mot de med allra lägst inkomster i samhället. Hennes budskap är istället sänkta skatter till småföretagare, stopp för invandring och att den traditionella kärnfamiljen ska stå i centrum för politiken. 

45-åriga Giorgia Meloni är en skicklig politiker med en lång politisk karriär bakom sig. Hon ses som en av folket och har ett direkt tilltal. I sina tal gillar hon dock att utmåla sig som offer och en som slår ur underläge, ett populistiskt drag. 

Som 15-åring gick Meloni med i den neofascistiska organisationen Youth Front, ungdomsgrenen av fascistiska Italian Social Movement som bildades av fascister efter andra världskriget.  

Senare var hon medlem i Silvio Berlusconis parti, men lämnade det år 2013 och grundade Italiens bröder. Under åren har hon genomfört en stor och välskött förändring av partiet. Men det finns fortfarande flera partimedlemmar med fortsatt vurm för fascismen och Benito Mussolini i partiet. Och partiets symbol, en eldsflamma i Italienska flaggans färger är också en symbol för Mussolinis grav.

Ett nationalistiskt och främlingsfientligt parti med rötter i fascismen har toppat de Italienska opino
Fascisten Benito Mussolini var Italiens diktator mellan 1922–1943. Foto: TT

Meloni är den första kvinna i Italien som leder ett parti med betydande väljarstöd. Hon har gjort en skickligt gjort en kursändring i politiken från neofascismen till vad hon kallar demokratisk postfascism med starkt fokus på nationalism, den italienska traditionella kärnfamiljen i kombination med nyliberal ekonomisk politik.

Och som hon själv har uttryckt det: ”Gud, hemlandet och familjen är inte en slogan, utan det vackraste kärleksmanifestet.”

Men att det är en kvinna som representerar nationalism och ett ytterhögerparti är ingen seger för kvinnorna i Italien. Hennes politik ställer kvinnor mot varandra. Utrikes födda kvinnor, muslimska kvinnor och lesbiska kvinnor är till exempel inte inkluderade i de grupper som hon utlovar statligt stöd.

Melonis popularitet kan delvis förklaras med att hon helt enkelt står för kärnan i den italienska kulturen ”Dio, patria famiglia”, det vill säga gud, hemland och familj. Och som hon själv har uttryckt det: ”Gud, hemlandet och familjen är inte en slogan, utan det vackraste kärleksmanifestet.”

Den italienska väljarkåren är traditionellt också konservativ. Många är troende katoliker. Väljarna har en tendens att svänga ganska mycket från val till val. Nu är oron hos en del av samhället att längtan efter ordning och reda och hoppet om något nytt i politiken hos en annan av befolkningen leder till en ytterhögerregering med hårda tag som ledstjärna.

Internationellt är Melonis nätverk främst kopplat till Victor Orbán i Ungern, Donald Trump i USA och hans tidigare rådgivare Steve Bannon som hon setts tillsammans med, och hon har talat på högerextrema Vox parti-rally i Spanien. Dessa kontakter oroar inte minst EU. 

Medan Ryssland skulle kunna tjäna på att Europas tredje största ekonomi får en nationalistisk regering med partiledare som stundtals varit mycket skeptiska till EU – även om man under denna valkampanj tonat ner just EU-kritiken. Detta i ett land som är mycket beroende av import av exempelvis gas både till sina industrier och till den 60 miljoner stora befolkningens hushåll. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Världen har ögonen på svenskars stöd för PKKs syriska grenar i Rojava. Men hur mycket vet du om PKK, PYD och YPG? Prenumerera på vårt nyhetsbrev nu så får du ett samlat paket av Rojava-rapportering och upplåsta reportage direkt i brevlådan.

Klicka här för att stänga