Signerat #65/2022

Valrörelsens blåbruna kapplöpning

“”Återvandringståget” i Stockholms tunnelbana är ett tydligt uttryck för Sverigedemokraternas växande självförtroende i det politiska klimat som råder.” Shabane Barot om SD:s vitbok och valrörelsen där både S och högerpartierna lagt fram repressiva förslag riktade mot invandrare och deras barn.

Några dagar innan den första delen av Sverigedemokraternas vitbok publicerades snubblade jag över Joanna Rubin Drangers dokumentära serieroman Ihågkom oss till liv på Vansbro bibliotek i Dalarna.

Romanen, som kom ut under våren 2022, är produkten av ett mångårigt researcharbete och skildrar författarens judiska släkthistoria i ett Europa präglat av judeförföljelse. Den är en mästerligt berättad hybrid mellan släktkrönika och historisk essä som lyckas visa hur de stora historiska skeendena formar och tar form av enskilda personers livsöden.  

Några mil nordväst om Vansbro ligger Malung, där ett mycket omfattande register över svenska judar påträffades i det K-märkta Lisellska huset år 1997, i samband med ett renoveringsarbete. Husets tidigare ägare Erik Walles, som avlidit vid tidpunkten för fyndet, var en framstående svensk nazist tillika tidig medlem av Sverigedemokraterna.

I det så kallade Lisellska registret finns uppgifter om drygt 3000 judar och antinazister, Rubin Drangers morföräldrar inräknade. Morfar David och mormor Doras registerkort finns reproducerade i Ihågkom oss till liv och det är blodisande att se de prydligt nedpräntade adress- och inkomstuppgifterna sida vid sida med fotografier av småbarnsfamiljen Rubin. Walles kunde aldrig ställas till svars för registret men det mesta talar för att det var tänkt att användas vid ett framtida nazistiskt maktövertagande. 

Författaren och journalisten Johan Schück uppmärksammar Erik Walles i DN Kultur den 8/8, med anledning av Sverigedemokraternas vitbok där Walles hittills inte nämnts. Detta trots att han förutom partimedlem även var skribent i Sverigedemokraternas medlemstidning Sverige-kuriren, där hans mångåriga nazistiska engagemang betonades.

I en artikel skriven år 1989 uttalar sig Walles gillande om den ideologiska kontinuiteten mellan nationalsocialismen och Sverigedemokraterna, beskrivna som ”samma andas barn”. När Martin Kinnunen den 15/7 konfronterades med vitbokens slutsatser i Sveriges radio (P1 morgon) använde han följande formulering för att beskriva det faktum att tjugotvå av de trettio partigrundare som granskats var hemmahörande i fascistiska och nazistiska miljöer: ”Sådana personkopplingar finns och är ytterst beklagliga”. Det byråkratiska begreppet “personkopplingar” får det att låta som om dessa individer deltog i två av varandra oberoende politiska projekt – extremhögern och Sverigedemokraterna. 

I ett pressmeddelande som släpptes samma dag, den 15/7, skriver SD om vitboken: ”Rapporten ger inget stöd för att partiet var en del av en fascismanknuten rörelse”. Sådana motsägelsefulla och förvirrande uttalanden är del av en effektiv utnötningsstrategi som SD förfinat genom åren.

Som åskådare blir man utmattad eller kanske osäker på hur det hela ligger till, trots att frågan om SD:s nazistiska ursprung sedan länge är utredd. Inget av detta jag säger är nytt, men det kan ändå finnas skäl att dröja sig kvar vid den strategiska skamlöshet som satts i system av Sverigedemokraterna, särskilt som den nu spridit sig till stora delar av den politiska mittfåran. 

Förslag på olika repressiva åtgärder riktade mot invandrare och deras barn är ett dominerande inslag i årets valrörelse . Anders Ygeman säger sig i en uppmärksammad intervju med Niklas Orrenius (DN 31/7) ha hämtat integrationspolitisk inspiration från sina danska partikamraters så kallade ghettolagar. Han förespråkar bland annat en indelning av den svenska befolkningen i kategorierna ”nordisk” och ”icke-nordisk” – en mer finkänslig version av danskarnas ”västlig” och ”icke-västlig” enligt Ygeman. Rätten till bostad ska på olika sätt begränsas för de som tillhör kategorin ”icke-nordisk”.  Det är sina mest lojala väljare Socialdemokraterna kastar under bussen: partiets starkaste valkrets år 2018 var Rinkebysvängen östra i Stockholm. 

Såväl Liberalerna som Moderaterna riktar sina förslag direkt mot barn med invandrarbakgrund. Dessa ska särskiljas från andra barn för att genomgå obligatorisk språktestning i tvåårsåldern (L) och ”ADHD-snabbscreening” när de fyllt fem (M). Liberalernas Johan Pehrson har varit noga med att påpeka att tvååringar med invandrarbakgrund som bedöms ha bristfälliga språkkunskaper ska kunna tvångsomhändertas om deras föräldrar vägrar skriva in dem i förskolan (GP 9/8).

Att skilja barn i minoritetsgrupper från deras föräldrar har varit ett centralt inslag i statlig förföljelse av bland annat ursprungsbefolkningar och dissidenter världen över. Det är i ett sådant sammanhang förslagen från L och M bör placeras. Även om de är omöjliga att infria – bland annat för att Moderaterna själva dränerat barn- och ungdomspsykiatrin på de resurser som skulle krävas – förmedlar förslagen att invandrare är undantagna de fri- och rättigheter som landets övriga föräldrar förfogar över. 

Sverigedemokraterna kan luta sig tillbaka medan högerblocket och Socialdemokraterna bedriver den mest rasistiska valrörelsen hittills åt dem. “Återvandringståget” i Stockholms tunnelbana är ett tydligt uttryck för partiets växande självförtroende i det politiska klimat som råder. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Prenumerera på nyhetsbrevet och få vår samlade rapportering om kurdisk frihetskamp i inkorgen.

Klicka här för att stänga