Inrikes #60/2022

“En normal­iser­ing av tjänster som bygger på låga löner”

Gigwatch granskar den svenska gigekonomin och arbetsförhållandena inom den kontroversiella branschen. Foodora är ett av de mest omdiskuterade gigföretagen. Foto: Lars Pehrson/ SvD/TT

Tre frågor till Ella Petrini från Gigwatch som i veckan släppte rapporten ”Plattformarna och politiken”. I den undersöks hur riksdagspartierna ställer sig till gigekonomin och hur dess framtid kan se ut efter valet i september.

Hur har det senaste årtiondets etablering av den så kallade gigekonomin påverkat svensk arbetsmarknad?

– Det har inneburit en normalisering av tjänster som bygger på låga löner och dåliga villkor. Hela tiden lanseras nya tjänster inom allt från mat- och lastbilsleveranser, barnpassning, it-support och så vidare. Gigföretagen utgör ett tryck nedåt i de sektorer de verkar. Taxisektorn är ett tydligt exempel - andra taxibolag tvingas konkurrera med gigföretagens priser. Gigekonomin hotar också den så kallade svenska modellen. Genom att omklassificera arbetare som egenanställda, på olika sätt isolera arbetarna och tvinga dem att konkurrera mot varandra, undergräver gigföretagen grunden för facklig verksamhet och därmed även förhandlingsmodellen.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Följ oss på MastodonFölj oss via rss

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984