Signerat #58/2022

Varför är vi inte mer kritiska till de som äger?

”Samtidigt som priset på mat stiger, kämpar hyresgäster mot hyreshöjningar. Efter oönskade renoveringar kan hyresvärdar chockhöja hyran. Har du inte råd får du flytta.” Yasmine Abdullahi om ägande och oproportionerliga prisökningar.

Inflationen stiger och priserna på livsmedel skenar. Forskare poängterar att prisökningen är betydligt högre än vad som är motiverat av kriget i Ukraina, ett land som normalt sett exporterar mycket spannmål. Stockholms Stadsmission larmar om att allt fler inte har råd att handla mat på grund av det nuvarande läget.

”Greedflation” kan vara en del av förklaringen. Det handlar i grunden om att företag spär på inflationen genom att öka sina vinster – genom oproportionerliga prisökningar – nu när inflationen stiger. Företag använder alltså inflationen som en ursäkt för att höja priserna. Det är även något som Riksbanken påpekar i den senaste penningpolitiska rapporten.

Samtidigt som priset på mat stiger, kämpar hyresgäster mot hyreshöjningar. Efter oönskade renoveringar kan hyresvärdar chockhöja hyran. Har du inte råd får du flytta.

Det här får mig att fundera på varför vi inte problematiserar ägande mer?

Ända sedan jag fyllde 17 år har jag varnats för den fasansfulla bostadsmarknad som väntar runt hörnet. Det första jag gjorde när jag fyllde 18 var att ställa mig i den kommunala bostadskön. Jag fick höra att om jag ställde mig i bostadskön en dag för sent skulle mina chanser att få tillgång till en ungdomslägenhet vara betydlig lägre.

Mycket riktigt stämde det. Sex år senare fick jag en ungdomslägenhet för att jag hade stått längst i kön i just den kvoten. Gratulationer var något som jag fick från alla håll och kanter, och jag fick ofta höra att jag var klok som ställde mig i kön i tid.

Klok?

Det är trist att det är så vi reagerar när det gemensamma långsamt demoleras. I mitt fall handlade det om att jag fick ett enormt försprång för att syskon informerade mig om det här i tidig ålder. Men i grund och botten handlar situationen om det snedvridna som skett inom bostadsmarknaden, där ett kapitalistiskt och borgerligt samhällsklimat banat väg för en fullkomlig utförsäljning av allmännyttan.

I en ny rapport från Delegationen mot segregation framkommer att segregationen ökat i Sverige och att områden med socioekonomiska utmaningar blivit allt fler. Bostadssegregationen har ökat sedan 1990 och enligt Delmos rapport från fjolåret är det höginkomsttagare, som tenderar att äga bostäder, som är den grupp som bor mest åtskild från människor i andra inkomstgrupper.

Jag menar inte att rådande situation är något som accepteras av gemene man. Men när rusande livsmedelspriser maskeras som inflation och kompromisslös utförsäljning av allmännyttan fortgår anser jag att vi – i allt högre grad – måste ifrågasätta både vilka det är som äger och ägandet i sig.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp