Signerat #91/2021

Riskkapitalisterna har inte råd med skäliga löner

Stine Christophersen arbetar som vårdbiträde och är skribent i Arbetaren. Foto: Julia Lindblom

När vårdbolagen ska lova hög kvalitet utan att det ska kosta dem en krona får personalen betala med hög arbetsbelastning och låga löner. Stine Christophersen har sett hur hennes yrkeskårs villkor och förhållanden försämrats sedan skattefinansierad vård blev privat.

Jag ska skriva en krönika. Nu sitter jag vid skrivbordet och leker med en kulspetspenna och funderar på hur mycket min yrkeskårs löner rasat och villkoren försämrats sedan riskkapitalisterna släpptes in i statligt finansierad vård. Vad tjänade ett vårdbiträde innan skattefinansierad vård blev privat i Sverige?

Det här borde jag veta, jag jobbade ju där då, finns det inte ett gammalt anställningsavtal eller nåt här nånstans …?

Jag rotar i skrivbordslådorna …

Att riskkapitalisterna inte har råd med skäliga löner har sin naturliga förklaring. Det beror på att när ett vårdbolag ska krafsa åt sig ett äldreboende så måste de vinna en upphandling och det viktiga då är att lova så mycket som möjligt till ett så obegripligt lågt pris det bara går. Högst kvalitet till lägst pris heter det.

Den som kan klämma ut mest ur sin så mycket som möjligt underbetalda personal vinner! 

Det är det här konceptet som gör att vårdbolagen inte vill lägga in skäliga löner i budgeten för då vinner de inte upphandlingen. Priset måste ju vara lågt! Precis där ryker alla våra chanser att nånsin få en dräglig lön.

Och nu sitter våra kollegor i de kommunala verksamheterna i nästan samma sits eftersom vårdbolagen har pressat ner priserna. Det har blivit en privatvårdseffekt. Nu vill inte kommunerna heller betala mer för sina egna verksamheter eftersom det går att driva dem så himla billigt.

Jag känner mig lite som en arkeolog på jakt efter en väldigt gammal fornlämning när jag fortsätter mitt letande efter anställningsavtalet längre in i skrivbordslådorna …

Det var inför förra löneförhandlingen som jag stod i avdelningsköket med en kollega och spekulerade i vad vi skulle få i löneförhöjning. Vi hade inte fått någon förra året, vår löneförhöjning borde motsvara det vi skulle fått för två år.

Hon hade dragit ett tungt lass under covidpandemin hos oss, och hon gör alltid mycket, går och handlar mat och sånt utanför arbetstid.

När till exempel vårdbolaget tycker att en gammal människa ska äta pulversoppa till lunch och middag, alla måltider hela helgen eftersom patientens matvanor träffar utanför det frysta, väldigt snäva matkoncept som bolaget serverar, då går hon och köper mat. Om en av patienternas husdjur behöver gå till veterinären då går hon, trots att hon inte får betalt för det.

Det är ändå häpnadsväckande att man fortfarande kan klämma ut såna här extra insatser av omsorgspersonalen med tanke på alla arbetsuppgifter som har lagts till på våra tjänster sedan vården blev privat. 

Man ska ta ett bestämt antal bilder på patienterna varje vecka och skicka till de anhöriga i en särskild app, helst lägga upp dem på Instagram också för marknadsföringen kan ju inte stå och falla med de välbetalda och för ändamålet anställda människorna inne på huvudkontoret. 

Maten som tidigare kom tillagad och färdig att servera ska nu tinas och tillagas, både lunch och middag. Ska det bli nån efterrätt på helgen måste personalen laga den, trots att helgbemanningen är låg. Lokalvårdarna har man helt och hållet avskaffat, för städa och baka kan vi göra samtidigt som vi gör annat. Tvätten som tidigare sköttes av tvätterier gör vi numera själva, även personalkläder.

Man ska ta ett bestämt antal bilder på patienterna varje vecka och skicka till de anhöriga i en särskild app. Helst lägga upp dem på Instagram också för marknadsföringen kan ju inte stå och falla med de välbetalda, och för ändamålet anställda, människorna inne på huvudkontoret.

Det ska skrivas handlingsplaner. Man ska gång- och rörlighetsträna och sätta målbilder för patienterna, målen ska genomföras och naturligtvis följas upp. Man ska registrera alla utförda arbetsuppgifter i en mobiltelefon och kraven på att dokumentera har höjts.

Behöver jag påpeka att detta lagts till på våra tjänster, utan att personaltätheten har utökats?

Med den här stigande arbetsbelastningen är det näst intill omöjligt för de flesta att hinna genomföra alla arbetsuppgifter och det är naturligtvis en fördel för arbetsgivaren som självklart utnyttjar detta vid en löneförhandling. Det är skarp ammunition som kan användas mot den anställde.

Och där dyker det upp. Längst in i skrivbordet hittar jag anställningsavtalet, en liten våg av nostalgi sveper över mig, pappret är lite brunt, det är från 2004. Det är ungefär två år innan privatvård blev skattefinansierad, jag var ung och utan erfarenhet och fick börja på ett kommunalt boende med en timlön på 95 kronor i timmen.

Jag slår in det i kalkylatorn, i dag går vårdbiträden in på en lön runt 112 kronor i timmen. Det betyder att på 18 år har timlönen för ett nyanställt vårdbiträde på min arbetsplats ökat med 94 öre per år. 

94 öre! Och vad är det då man har att se fram emot? Vårt skyddsombud går i pension nu, 69 år gammal. Efter 35 år i äldreomsorgen får han en pension på 14 000 kronor i månaden. Han kommer behöva jobba som timanställd i många år till för att kunna klara sig. 

Själv har jag, 43 år gammal, en lön på strax över 25 000 kronor efter den senaste löneförhöjningen.

Och hur gick det då för kollegan som alltid gör så mycket extra? Ja … Hon fick noll kronor i löneförhöjning. De hade ändå ammunition.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hallå  👋

Vill du läsa senaste numret av vårt låsta Månadsmagasin gratis på webben? Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Läsare av nyhetsbrev får 👇

✔ Senaste rubrikerna två gånger i veckan

✔ Utvalda reportage på söndagar

Missa inget, få nyhetsbrevet!

 

✔ Senaste rubrikerna två gånger i veckan

✔ Utvalda reportage på söndagar