Asyljurister riktade kritik mot Migrationsverkets beslutsstopp i afghanska asylärenden och kallade det olagligt. Nu svarar myndighetens rättschef att han inte håller med. Tvärtom vore det att bryta mot regelverket att fortsätta fatta beslut utan säker information om läget i landet. Men Folkets juristbyrå köper inte argumenten.
Sedan den 23 juli har Migrationsverket upphört med att fatta beslut i afghanska asylärenden med hänvisning till osäkerheten kring hur läget i landet ska utvecklas. Men i Arbetaren hävdar asyljuristerna på Folkets juristbyrå att stoppet strider mot svenska asylrättsregler och förvaltningsrätten, det är olagligt.
– Migrationsverket ska avgöra ärendena de får in. Det finns inget lagstöd för att sluta fatta beslut, det är något de har hittat på själva och så ska de inte hålla på, sade Joakim Lundqvist, asyljurist på Folkets Juristbyrå till Arbetaren i förra veckan.
Nu svarar Migrationsverkets rättschef, Carl Bexelius, på kritiken och enligt honom är det i själva verket tvärtom. Han säger att det visserligen stämmer att asylrätten ger rätten att få sitt ärende prövat, men att myndigheten har krav på sig att reglerna som de måste följa också innebär att informationen om läget i landet ska vara uppdaterad och aktuell när beslutet tas. Att fatta beslut utan information vore i sig oförenligt med rådande regelverk.
– Vi har idag inte ett sådant underlag som krävs för att fatta negativa beslut, men i många fall inte heller positiva. Vårt ställningstagande bygger på den lagstiftning vi har, säger Carl Bexelius.
Han säger också att liknande beslut fattats tidigare, bland annat i samband med kriget i Syrien 2019. Vidare säger han att beslutsstoppets rimlighet förstärks av att samma beslut fattats av en rad andra Europeiska länder, däribland Norge och Finland. Han påpekar också att myndigheten får stöd i sitt beslut av FN:s flyktingkommissariat, UNHCR. Och mycket riktigt, den 17 augusti, skriver organisationen i ett uttalande att ”Med anledning av den osäkra situationen i Afghanistan, välkomnar UNHCR åtgärden vidtagen av flera länder att stoppa beslutsfattande”.
Men av UNHCR:s vidare formuleringen framgår att deras välkomnande i huvudsak gäller negativa beslut. En av de invändningar som Folkets juristbyrå har är att om nu osäkerheten är så stor borde istället Migrationsverket se det som ett skäl att godkänna alla asylärenden från Afghanistan.
Men det är inte aktuellt, enligt Carl Bexelius, eftersom även ett positivt beslut på fel grunder skulle kunna leda till negativa följder för den asylsökande. Framförallt handlar det om att personen skulle kunna klassas som ”alternativt skyddsbehövande” istället för ”flykting,” vilket skulle leda till ett osäkrare och kortare uppehållstillstånd.
– Talibanerna säger idag att de inte tänker hämnas, men hur de faktiskt kommer agera vet vi inte. Bedömer man ärendena utifrån det man vet idag finns det risk att den enskilde får sämre status. Det gör att beslutsstoppet är en rimlig åtgärd under en begränsad tid, säger han.
Att beslutsstoppet skulle handla om att man är orolig att ge fler asyl än det sedan skulle visa sig att man behövde förnekar han bestämt. Men Joakim Lundqvist från Folkets juristbyrå är inte övertygad om Migrationsverkets omsorg om den enskildes korrekta status. Hans erfarenheter av tidigare och pågående fall han drivit mot Migrationsverket är att oron för att ge för kort uppehållstillstånd inte varit något som märkts av tidigare, tvärtom.
– Jag håller med rättschefen om att en inkorrekt bedömning om skyddsstatus kan leda till negativa effekter. Det är också en kritik som tidigare lyfts mot Migrationsverket. Men det ska fan komma och dra upp det nu i det här sammanhanget. Man har ju inte brytt sig nämnvärt om det tidigare, säger han när han tar del av rättschefens svar.
Joakim Lundqvist är inte heller imponerad av Migrationsverkets argument i övrigt. Han står fast vid att Förvaltningslagens formulering om att ett ärende ska avgöras så snabbt och enkelt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
Den formuleringen, står enligt honom, över reglerna kring krav på aktuell landinformation. Dessutom, menar han, saknas det inte information helt och hållet, vad som saknas är myndighetens egna tematiska rapporter och rapporter från EU.
– Jag håller med om att landinformationsläget inte är jättebra, men de bristerna ska inte drabba de asylsökande. Det rimmar dessutom illa med de besked som myndigheten just nu ger i ett antal ärenden i migrationsdomstolen. Då säger myndighetens representanter att beslutsstoppet inte påverkar deras tidigare inställning och vill inte i övrig kommentera läget. Jag upplever inte att de är helt konsekventa i sina argument.
Carl Bexelius beklagar, å Migrationsverkets vägnar, det eventuella lidande som det innebär för den enskilde när beslutsstoppet får deras ärende att dra ut på tiden. Han säger att myndigheten just nu gör allt de kan för att inte dra ut på det längre än nödvändigt. Han vill också inskärpa att beslutsstoppet inte är ett utredningsstopp.
Men hur länge stoppet kommer att pågå kan han inte ge något konkret svar på.
– I ett läge där vi har bättre information hur samhällsordningen kommer se ut i Afghanistan kommer stoppet upphöra. När det är eller hur det ser ut går inte svara på, säger Carl Bexelius.
Det kan ju ta år innan läget i landet stabiliserar sig. Kan det dröja år innan beslutstoppet hävs?
– Nej, så kan det inte se ut. Tidigare har vi haft en eller ett par månaders stopp. Längre än så kan det inte handla om, men kan inte ange datum eller månad. Just nu jobbas det också med riktlinjer på EU-nivå kring hur medlemsstaterna ska agera.
