Inrikes #65/2021

Asyljurister: Beslutsstoppet är olagligt

Silas Aliki och Joakim Lundqvist är asyljurister på Folkets Juristbyrå
Silas Aliki och Joakim Lundqvist är asyljurister på Folkets Juristbyrå. Foto: Adam Wrafter/TT, Anna Sturesson

Med hänvisning till osäkerheten kring utvecklingen i Afghanistan har Migrationsverkets stoppat inte bara utvisningar dit utan även att överhuvudtaget fatta beslut i asylärenden. Men stoppet skapar onödigt lidande, och är oförenligt med lagen. Det anser bland andra asyljuristerna på Folkets Juristbyrå. Osäkerheten är skälet att i stället bevilja asyl, anser de.

Migrationsverket beslutade den 23 juli att inte längre fatta beslut i asylärenden rörande Afghanistan. Stoppet har ingen sluttid och grundade sig, enligt myndigheten, på den osäkra framtiden för läget i landet. Men att helt upphöra med att fatta beslut i de afghanska asylärendena strider mot svenska asylrättsregler och förvaltningsrätten. Det är olagligt, anser tre asylrättsjurister i en debattartikel i SVD.

– Migrationsverket ska avgöra ärendena de får in. Det finns inget lagstöd för att sluta fatta beslut, det är något de har hittat på själva och så ska de inte hålla på. Asylrätten innebär inte en absolut rättighet att få asyl, men en rätt att få asylansökan prövad och det kringgår Migrationsverket nu, säger Joakim Lundqvist, asyljurist på Folkets Juristbyrå och en av tre undertecknare. 

Den 16 augusti, fattade Migrationsverket beslut att tillfälligt stoppa alla beslutade ut- och avvisningar till Afghanistan. Beslutet påverkar direkt 1 900 personer som fått avslag på sina ärenden och grundar sig på den förvärrade situationen i Afghanistan. En dryg vecka senare fattar myndigheten att beslut om beslutsstopp, med hänvisning till samma skäl.

”Det är i nuläget mycket svårt att få en säker bild av situationen eller konfliktutvecklingen på kort eller lång sikt. Det står dock klart att utvecklingen för närvarande inte gått i en stabiliserande riktning. Den rådande osäkerheten innebär att det i nuläget inte går att med tillräcklig säkerhet göra en framåtsyftande bedömning av behovet av skydd för personer hemmahörande i Afghanistan”, skriver myndigheten i sitt rättsliga ställningstagande.

Den slutsats som Migrationsverket drar är att ”asylärenden, det vill säga ansökningar
om skydd, som rör personer från Afghanistan därför tills vidare inte kan avgöras.” Samma sak gäller verkställighetshinder samt prövning och omprövning av uppehållstillstånd. Däremot undantas ansökningar om uppehållstillstånd av andra skäl än skyddsbehov, såsom familjeanknytning eller arbetstillstånd. 

Att med utgångspunkt i det allt mer intensiva kriget upphöra med ut- och avvisningar var rimligt när det togs och framstår i dag som än mer rimligt, anser Joakim Lundqvist. Men att helt upphöra med beslutsfattandet i afghanska asylärenden med samma argument är något helt annat. Han frågar sig vad som gör att den Afghanska situationen kräver en åtgärd som aldrig tidigare tillämpats och som inte vidtagits vid de ökänt blodiga konflikterna i Syrien, eller forna Jugoslavien. Enligt Joakim Lundqvist är det faktum att framtiden är oviss skäl att ta beslut om att bifalla asylansökningar, inte ett skäl att sluta ta beslut.

Joakim Lundqvist, asyljurist
Joakim Lundqvist, asyljurist Foto: Katriina Mäkinen

– Känner de att de inte kan sätta sitt namn på ett utvisningsbeslut till Afghanistan, då kanske de ska sätta sitt namn på ett beslut om att ge asyl i stället. De kan inte bara vänta på att se vad som händer, säger han.

Han berättar att för de människor från Afghanistan som vänt sig till byrån för juridisk hjälp i sina asylärenden innebär ett uppskjutet beslut ett ökat lidande. Joakim Lundqvist säger att de han mött vill ha ett beslut, även om det är negativt.

– De orkar inte med osäkerheten. Det blir också obegripligt varför de ska behandlas annorlunda än asylsökande från andra länder. Det är svårt för mig att förstå varför Migrationsverket inte anser att de behöver följa förvaltningslagen. Så jag kan inte heller förklara det för dem. 

Vad tror du ligger bakom beslutet då, finns det anledning att tro att stoppet är ett sätt att undvika att ge fler asyl än de måste? 

– Det här är en fråga jag fått flera gånger. Men jag vill inte spekulera i migrationsverkets motiv att göra på det här sättet. 

Arbetaren har sökt Migrationsverket. Myndigheten har bekräftat att de arbetar med att hantera tidningens frågor, men har ännu inte återkommit med svar.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984