Följetong #63/2021

Folkrepubliken Walmart – del 15

Foto: Iso Lindh

Walmart är världens tredje största arbetsgivare, efter USA:s försvarsdepartement och Kinas armé. Med utgångspunkt i Walmart argumenterar vetenskapsjournalisten Leigh Phillips och ekonomen Michal Rozworski för att globala företags storskaliga planerade ekonomier kan lägga grunden för en demokratisk socialism. Detta är del 15 i Arbetarens sommarföljetong.

Historien om Salvador Allende – världens första demokratiskt valda marxistiska president, som dog när general Augusto Pinochet störtade hans knappt tre år gamla regering i en USA-stödd kupp den 11 september 1973 – är välkänd och sörjd bland progressiva. För stora delar av vänstern symboliserar krossandet av Allendes regering en revolutionär väg som stängdes, en socialism olik den i Sovjetunionen eller Kina, besvuren till konstitutionell demokrati, rättssäkerhet och medborgerliga rättigheter, även när den ställdes inför fascistisk paramilitär terror. Listan på fruktansvärda brott mot mänskliga rättigheter under Pinochet och berättelserna om los desaparecidos, eller ”de försvunna” – en eufemism för mer än 2 000 av Pinochets i hemlighet bortförda offer vars öde staten vägrade avslöja – har fram tills nyligen överskuggat ett djärvt och banbrytande experiment i cybernetisk ekonomisk planering som initierades under Allende. 

Projektet, som kallas för Cybersyn på engelska och Proyecto Synco på spanska, var ett ambitiöst (kanske för ambitiöst) försök att koppla ihop hela ekonomin, och samhället, i ett nätverk. Det har på goda grunder beskrivits i Guardian som ett ”socialistiskt internet” – ett projekt som var årtionden före sin tid. Det förblev i stort sett okänt i årtionden, men har äntligen fått den uppmärksamhet det förtjänar. Ungefär vid tiden för den fyrtionde årsdagen av Pinochets kupp skrevs en rad artiklar i mainstreammedia, från New Yorker till den populära podcasten 99% Invisible, som i många fall baserades på den omfattande research och intervjuer med arkitekterna bakom Cybersyn som elingenjören och teknikhistorikern Eden Medina genomförde för att skriva sin bok om Cybersinprojektets triumfer och bakslag, Cybernetic Revolutionaries från 2011. Anledningen till det uppflammande intresset för Cybersyn idag, och återupptäckten av dess historia, har att göra med den slående parallellen till den amerikanska militärens ARPANET (Advanced Projects Agency Network) – en föregångare till internet – och insikten, som en blixt från klar himmel, att en internetliknande struktur först kan ha utvecklats i det globala syd. Lockelsen i berättelsen om Chiles socialistiska internet beror förmodligen också på de lärdomar för vår tid som kan dras av denna skapelse av Allendes demokratiska revolution – ”med en smak av rött vin och empanadas” som han uttryckte det – när det gäller integritet och big data, faran och nyttan med ”sakernas internet” och framväxten av algoritmisk reglering. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga