Svag kunskap hos politiker kring museernas integritet. Det är en välvillig tolkning kring varför så många som en fjärdedel av museicheferna som svarat på en enkät uppger att de utsatts för påtryckningar av politiker och högre tjänstemän vad gäller utställningar som de enligt lagen själva har auktoritet över.
Sveriges museer tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Organisationen bevakar politiken och svarar på remisser, ett exempel av de uppgifter som man har just nu är frågor kring coronapandemin. 2017 kom museilagen som bland annat stadgar museernas rätt till integritet från politiker, ”museerna ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning”, står det. Lagen tillkom för att förstärka och påvisa museernas integritet. Fyra år senare finns anledning att se över hur lagen fungerar i praktiken. Det visar sig, enligt Sveriges museers rapport, Armlängs avstånd. Tillståndet i landet enligt 104 museichefer. En rapport om §5 i museilagen, att lagen inte fått önskat genomslag, alla fall enligt många museichefer som svarat på enkäten som rapporten bygger på.
Rapporten börjar med att slå fast vikten av att museerna står autonoma gentemot politiker. ”Museiprofessionalitet enligt museilagen är grunden för museernas trovärdighet”, skriver författarna. Knappt en fjärdedel (22,6 procent) av de tillfrågade uppger att de blivit utsatta för påverkan eller försök till påverkan. Bland regionala och kommunala museer är det ännu fler, en dryg tredjedel har utsatts för försök till påverkan enligt rapporten. Särskilt konstmuseer och kulturhistoriska museer har blivit utsatta.