Inrikes #47/2021

Han vill visa Sveriges mörka historia

Sveriges Förenade Studenter håller en tyst minut för att hedra studenten Jimmy Ranjbar som sköts till döds på Körsbärsvägen nära Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm den 8 november 1991 i ett rasistiskt attentat av lasermannen (John Ausonius). Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Arkiv_S är ett instagramkonto som knappt har existerat i ett års tid men som nu har närmare 9000 följare. Tanken med kontot är att försöka samla skildringar av Sveriges mörka förflutna och berättelser om övergrepp och rasistiskt våld.

Det är mycket som har hänt sedan sommaren 2020. Kraften i folkrörelsen efter mordet på George Floyd har lett till historiska reformer i både USA och omvärlden. Nya lagar har tagits fram för att ta itu med rasism inom poliskåren, och kampen för en rättvisare värld där vi talar mer om rasistiska strukturer har förändrat sättet vi betraktar monument föreställande personer med ett rasistiskt förflutet.

I spåren av de globala protesterna mot rasism har Simon, en 35-årig konstnär baserad i Stockholm, funderat mycket kring Sveriges egna kulturella arv. Är det så fläckfritt som vi har trott?

– Jag startade det här som en reaktion på det som hände förra året med Black Lives Matter. Då var det mycket samtal om just historia och hur vi ska minnas den. De som gick emot rörelsen då sa ofta att det inte har varit så farligt i Sverige, eller att vi överdriver. Jag tycker att det saknades fakta. Jag hade inte så mycket kunskap om detta och bestämde mig för att ta reda på mer.

För Simons del började intresset att rota i Sveriges rasistiska förflutna redan för två år sedan. Mellan studierna tog han sig till Kungliga Biblioteket och började bläddra i gamla nyhetsartiklar där motivet har varit just rasistiska dåd. Resultatet var förfärande. Det fanns mycket mer än vad han någonsin hade kunnat ana.

– Det började med att jag tog reda på hur många har blivit mördade av nazister, och då började jag resa till de här platserna. När jag började läsa artiklar om ett mord, började jag hitta andra. Det blev som ett pussel. Då insåg jag: “Herregud det här är mer än vad jag någonsin har trott”. Om det var en grov misshandel i Södertälje så kunde jag se att samma gärningsmän kanske hade gjort likadant i Västerås veckan innan, säger Simon.

Jag ville få ut det här så snabbt som möjligt och göra den här informationen så lättillgänglig som möjligt. Jag ville visa att det här hände nyss och att det kommer att hända imorgon.

Simon, grundare av instagramkontot Arkiv_S

Till en början inledde Simon ett arbete som innebar en kartläggning. När han bodde i Ludvika, följde han det som skedde i bygden när Nordiska Motståndsrörelsen närvaro var som störst. Det ledde till att han började intressera sig för hur det sett ut på andra platser i Sverige genom historien.

Ludvika är även ett av den nazistiska rörelsens starkaste fästen i hela landet, där Simon också delvis är uppvuxen. Minnet av den nazistiska närvaron i Ludvika under hans barndomstid, i kombination med all dokumentation han har samlat på sig under två års tid, kom till bruk efter sommarens BLM-protester. Det blev ett Instagram-konto, och bemötandet och responsen har varit massvis.

Klippan den 9 september 1996, ett år efter mordet på 18-årige Gerard Gbeyo. Ett år tidigare blev han brutalt mördad av nazister.
Foto: Stefan Lindblom/TT

– Jag ville få ut det här så snabbt som möjligt och göra den här informationen så lättillgänglig som möjligt. Jag ville visa att det här hände nyss och att det kommer att hända imorgon. Så fort det blir något som man kan skylla på att det hänt för länge sedan, så kan folk förklara bort det som att det var en annan tid, när det i själva verket är saker som har skett väldigt nyligen, fortsätter Simon.

För vissa är namnet på Lasermannen Peter Mangs helt okänt. Det förvånar dock inte Simon. I hans inkorg är det många som hör av sig och säger att de aldrig har hört talats om det han publicerar.

“Är det här sant?” är en vanlig fråga.

Det är även många som hör av sig till Simon och berättar om när de själva har bevittnat rasistiska dåd. I inläggen fokuserar han mycket på offren, där namnen ofta är utbytta för att inte riva upp gamla sår om anhöriga skulle råka läsa hans inlägg. Då är det också läsare som skriver och säger att de är glada över att se just det fokuset och perspektivet. Syftet är att minnas de övergrepp som ofta fallit i glömska.

Minnesmanifestation arrangerad av SAC-Syndikalisterna 10 år efter mordet på den facklige aktivisten Björn Söderberg, på Medborgarplatsen i Stockholm måndagen den 10 december 2009. Foto: Janerik Henriksson/TT

– Det verkar som att det finns ett behov att prata om den här tiden. Nu har jag valt att fokusera på 80-90-talet, men det finns så mycket mer. Jag vet inte vad det beror på men vi har en lång tradition av våld i rasismens namn. Det är ett öppet sår som inte har helt läkt.

För Simons del handlar Arkiv_S, som är en förkortning på “Arkiv Sverige”, om att belysa en del av vår historia som ofta ignorerats och glömts bort. Han har grävt fram det mörka på egen hand – på sin fritid. Han har inget minne att själv ha läst om dessa händelser under sin uppväxt. Simon önskar att hans följare tar med sig något från plattformen. Han vill inspirera till samtal om rasism och det obekväma historiska minnet av den. Sveriges historia är allt annat än fläckfri.

– Vi pratar alldeles för lite om det här, avslutar Simon.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984