Arbetsdomstolen har avkunnat dom i målet mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar samt APM terminals. Domen är principiellt viktig för hela arbetsmarknaden, sedan inskränkningen av strejkrätten. Arbetaren förklarar varför och vad utslaget innebär.
Den 1 augusti 2019 inskränktes strejkrätten. Lagändringen innebär bland annat att rätten att strejka mot en arbetsköpare som redan är bunden av ett kollektivavtal med ett annat fackförbund på arbetsplatsen begränsas. Det enda undantaget är att strejk tillåts om syftet med strejken är att uppnå ett kollektivavtal.
Den situationen rådde tidigare i Sveriges hamnar, där arbetsköparorganisationen Sveriges hamnar hade tecknat kollektivavtal med Transportarbetarförbundet, trots att Hamnarbetarförbundet organiserade många av arbetarna i hamnarna. I början av 2019 tecknade Sveriges hamnar även ett avtal med Hamnarbetarförbundet och den så kallade hamnkonflikten blåstes av. Detta avtal ses som ett andrahandsavtal.
Arbetsdomstolens dom berör vad detta andrahandsavtal innebär. Då det enda anställda numera får strejka för, på arbetsplatser där det redan finns ett kollektivavtal med ett annat fackförbund, är just ett sådant andrahandsavtal, så är det alltså viktigt vad detta andraavtal är värt.
Vad är bakgrunden?
Just det här målet handlade om förhandling kring arbetstidens förläggning, samt hindrande av skyddsombud att fullgöra sitt uppdrag. Hamnarbetarförbundet stämde Sveriges hamnar och APM Terminals för kollektivavtalsbrott, då APM Terminals endast förhandlat en förändring av arbetstidens förläggning med Transportarbetarförbundet som alltså innehar det först tecknade kollektivavtalet, och uteslutit Hamnarbetarförbundet som har det andra tecknade kollektivavtalet. Dessutom menade Hamnarbetarförbundet att bolaget inte samverkat med förbundets skyddsombud.
Hur gick det då?
I frågan om skyddsombudet fick Hamnarbetarförbundet rätt. Arbetsdomstolen slog fast att arbetsköparen måste involvera även skyddsombudet från förbundet som innehar andraavtalet. Bolaget ska dessutom betala 25 000 kronor i skadestånd till Hamnarbetarförbundet respektive skyddsombudet.
I frågan om kollektivavtalsbrott slog Arbetsdomstolen fast att det inte utgjorde ett kollektivavtalsbrott att inte komma överens med Hamnarbetarförbundet i frågan om arbetstiderna. Detta trots att båda avtalen har exakt samma skrivning om att en överenskommelse krävs med det fack som undertecknat. Det räckte enligt Arbetsdomstolen med en lokal överenskommelse med Transportarbetarförbundet om arbetstiderna.
Däremot ansåg Arbetsdomstolen att bolaget borde ha mbl-förhandlat också med Hamnarbetarförbundet, och för att ha underlåtit detta ska bolaget betala ett skadestånd till förbundet på 75 000 kronor.
Sammanfattningsvis har bolaget alltså skyldighet att mbl-förhandla med båda förbunden och involvera båda förbundens skyddsombud, men det räcker med en överenskommelse med förbundet som har förstaavtalet för att genomdriva förändringar kring anställningsvillkor, som exempelvis arbetstiden som påverkar även medlemmarna i facket som har andrahandsavtalet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.