Mörk framtid för hbtq-rörelsen i Polen

I söndags, den 12 juli, blev den social- och nationalkonservative presidenten Andrzej Duda, omvald i det polska presidentvalet. Konservativa väljare jublar medan EU-vänner, liberaler, vänsteranhängare och sexuella minoriteter ser mörkt på Polens framtid. Arbetaren rapporterar från Warszawa om situationen i landet efter valet.

42-åriga förskoleläraren Agata Ostrowska ser ut som om hon har vunnit högsta vinsten på lotto när hon kommer ut ur Det Heliga Korsets Kyrka i Polens huvudstad Warszawa. 

– Jag är lycklig eftersom jag anser att rätt person vann presidentvalet, säger hon.

Den 12 juli hölls den sista valomgången i det polska presidentvalet. Kampen stod mellan den sittande presidenten Andrzej Duda, som stöds av det social- och nationalkonservativa regeringsmaktpartiet Lag och Rättvisa (PiS) och Warszawas borgmästare Rafal Trzaskowski från liberala mittpartiet Medborgarplattformen.

Valet skulle egentligen hållas den 10 maj, men senarelades till den 28 juni på grund av coronapandemin. Totalt elva kandidater ställde upp i första valomgången. Då fick Duda 43,5 procent av rösterna och Trzaskowski 30,46 procent. Eftersom ingen fick mer är 50 procent av rösterna hölls en avgörande andra avgång den 12 juli. Duda fick då 51,03 procent och Trzaskowski 48,97 procent. 

– Om ”oppositionens president” hade vunnit skulle det ha blivit svårt för premiärministern och presidenten att enas om till exempel reformer inom rättsväsendet och familjepolitiken, säger Agata Ostrowska.

Foto: Czarek Sokolowski/TT
Andrzej Duda tillsammans med sin fru Agata Kornhauser-Duda under valkvällen den 12 juli.
Foto: Bengt Sigvardsson
Den 12 juli blev Polens sittande president Andrzej Duda omvald i presidentvalet.

Reformerna, som PiS har drivit igenom sedan partiet kom till makten 2015, har gjort att flera tidigare oberoende instanser, som rättsväsendet, numera kontrolleras av partiet. I början av maj konstaterade tankesmedjan Freedom House att Polen är på väg att lämna demokratin. Det har försatt Polen på kollisionskurs med EU.

– Vi har blivit alltmer skeptiska till EU eftersom de har börjat bete sig som Sovjetunion gjorde mot oss. De lägger i sig allt som vi gör. När vi gick med i EU (2004) var det för att främja handeln med andra europeiska länder, inte för att anamma deras kultur, rättssystem, abortlagar eller hbtq-rättigheter, säger Agata Ostrowska.

Foto: Bengt Sigvardsson
42-åriga förskoleläraren Agata Ostrowska har hjärtat ”långt till höger” och röstade på Andrzej Duda i presidentvalet.

Under valkampanjen utlovade Trzaskowski bland annat att reparera relationen med EU medan PiS och Duda har kört på att utmåla sig som beskyddare av den traditionella polska familjen. PiS har lagt fram ett lagförslag om en strängare abortlagstiftning, trots att Polen redan har bland Europas hårdaste abortlagar.

Partiet vill även ha ett förbud mot sexualundervisning i skolor. Den 16 april, när corona-pandemin rasade som värst och demonstrationsförbud rådde, samlades underhuset för att rösta om de föreslagna lagändringarna. Inga beslut togs. Lagförslagen skickades istället vidare till subkommittéer och det är oklart när de kommer att behandlas.

– Jag är emot abort. Dels av religiösa skäl, men framförallt för att ett foster är ett liv. Det finns inga godtagbara skäl för att avsluta ett liv, säger Agata Ostrowska.

Foto: Czarek Sokolowski
Demonstration för hbtq-personers rättigheter i Warszawa den 21 juni 2020.

Tidigare utmålade PiS utomeuropeiska flyktingar som största hotet mot Polen, men vid lokalregeringsvalen 2018 började man använda homofobi som röstbete. Det fortsatte man med under valen till Europaparlamentet och det polska parlamentet 2019. Även Andrzej Duda använde sig av samma bete. Under ett av sina kampanjtal, den 13 juni, hävdade han att ”hbtq-ideologin” är farligare än kommunismen. Vid ett annat möte, den 4 juli, sa han att konstitutionen uttryckligen borde förbjuda personer av samma kön att adoptera barn, något som Agata Ostrowska skriver under på. 

– Jag bryr mig inte om vad folk gör i sängkammaren, men de ska inte förtrycka oss andra och försöka att få oss att bli som dem. De (hbtq-personer) är en minoritet, inte en majoritet. Därmed är det inte de som bestämmer. Så funkar en demokrati säger hon.

Foto: Bengt Sigvardsson
Polen har redan en av Europas hårdaste abortlagstiftningar. PiS har lagt fram lagförslag som i praktiken skulle innebära ett totalförbud.

Jag känner mig inte trygg eftersom hbtq-personer inte inkluderas i hatbrottslagstiftningen.

Dawid Socha, student

Begreppet ”hbtq-ideologi” används av konservativa politiker för att smutskasta alltifrån sexualundervisning till hbtq-rätt. Sedan början av 2019 har cirka 100 polska kommuner, det vill säga en tredjedel av Polen, förklarat sig som hbtq-fria zoner eller antagit andra homofoba resolutioner.

Cirka 14 mil öster om Warszawa ligger staden Pulawy som utropade sig som hbtq-fri zon i maj 2019. Där bor 18-årige studenten Dawid Socha. Han är gay och känner sig inte längre välkommen i sin egen stad. Under valperioden har han matats med homofoba uttalanden från konservativa politiker i public service-tv.

– Jag känner mig inte trygg eftersom hbtq-personer inte inkluderas i hatbrottslagstiftningen. Efter att Duda blev återvald som president så kommer vi inte att göra det inom en snar framtid heller, säger han.

Liksom många andra hbtq-personer överväger han att lämna Polen.

– När jag fick veta valresultatet var min första tanke ”nu lämnar jag Polen”. Efter att ha smält det så har jag bestämt mig för att stanna här så länge jag står ut psykiskt och fysiskt, säger han.

Foto: Bengt Sigvardsson
18-årige Dawid Socha är gay och bor i den ”hbtq-fria” staden Pulawy.

I Warszawa huserar Polens största hbtq-organisation Kampania Przeciw Homofobii (KPH). Magda Swider, ansvarig för organisationens påverkansarbete, hade stora förhoppningar om att Trzaskowski skulle vinna valet. I Polen erkänns till exempel inte äktenskap eller partnerskap mellan samkönade personer.

– Trzaskowski har bland annat sagt att han är öppen för ett erkännande av samkönade partnerskap, säger hon.

Foto: Bengt Sigvardsson
Presidentvalet visade att Polen är starkt polariserat. På bilden demonstrerar personer för tolerans och mot homofobi i Warszawa strax innan presidentvalet.  

En annan förhoppning var att Trzaskowski skulle få igenom att hbtq-personer omfattas av hatbrottslagstiftningen, vilket de inte gör idag. I början av 2019 skrev Trzaskowski under en deklaration om hbtq-rättigheter. Den handlar bland annat om tolerans för hbtq-personer i Warszawas skolor. Konservativa politiker anklagade deklarationen för att sexualisera barn och för att attackera den traditionella polska familjen.

Magda Swider, KPH
Foto: Margarita Zakaryan

Efter det har den ena konservativa kommunledningen efter den andra antagit resolutioner om ”hbtq-fria zoner”. Nu är risken stor att en konstitutionsändring kommer att förbjuda samkönade par att adoptera barn. PiS har även kommit att kontrollera public service-medierna, något som Magda Swider menar bidrog till Dudas seger.

– Framförallt på landsbygden tittar många enbart på public service-tv. Där har Duda presenterats som en bra president medan andra kandidater har framställts i dålig dager, säger hon.

Hon menar även att den katolska kyrkan, som är oerhört mäktig i Polen, kan ha påverkat valutgången. Många biskopar och präster sprider homofoba budskap i medier och kyrkor. Det har stor inverkan på människor, framförallt på landsbygden. Hon vill emellertid inte måla fan över hela väggen. Det jämna valresultatet inger hopp.

– Eftersom det visar att nästan hälften av väljarna är emot Dudas hatkampanj mot oss, säger hon.

Vid en av floden Wislas strandkanter i Warszawa sitter 65-åriga pensionerade tidningsredaktören Jola Wiszowata och 25-åriga marknadsföringsspecialisten Julia Torla. De ser mörkt på framtiden efter presidentvalet. Nästa parlamentsval hålls 2023. Dudas nya presidentmandat löper på fem år. Jola Wiszowata fruktar att Polen kan komma att lämna EU.

– Då kommer det inte längre att finnas några gränser för regeringen. Den kommer att göra som den vill, säger hon.

Foto: Bengt Sigvardsson
65-åriga pensionerade tidningsredaktören Jola Wiszowata och 25-åriga marknadsföringsspecialisten Julia Torla ser mörkt på framtiden efter presidentvalet.

Presidenten måste godkänna alla lagförslag innan de antas. Han har även vetorätt att stoppa nya lagar.

– Jag tror att det kommer att bli totalförbud mot sexualundervisning och abort. PiS är väldigt radikala och nu har de tre år på sig att göra de lagändringar de vill, avslutar Jola Wiszowata.

Bengt Sigvardsson