Artikel 1 av 2

Slöjförbud: vad gör facken?

Efter Skurups kommuns beslut om slöjförbud för personal och elever inom skola och förskola har partier i ytterligare 17 kommuner kommit med liknande förslag. Från fackens sida har det varit relativt tyst. Arbetaren har frågat några berörda fackförbund hur de ser på saken och hur deras strategier ser ut för att försvara medlemmars rätt att bära hijab. Denna text är en del i ett samarbete mellan Arbetaren och Kontext Press.

Inrikes
Den 13 januari i år genomfördes en stillastående demonstration utanför kommunhuset i Skurup med anledning av det slöjförbud i skolan som kommunen beslutat om. Ett flertal organisationer stod bakom manifestationen.
Foto: Johan Nilsson/TT

I Skurup röstade moderater och sverigedemokrater i december igenom ett slöjförbud för personal och elever i skolorna. Nu finns förslag i ytterligare 17 kommuner om slöjförbud i skola/förskola. I sex kommuner föreslås förbudet gälla även inom vård/omsorg eller hela den kommunala verksamheten (Södertälje, Alvesta, Åstorp, Uppsala, Kungsbacka).

Skolverket menar att det strider mot grundlagen, men en dom i EU-domstolen, 2017, slår dock fast att ett förbud mot huvudduk inte nödvändigtvis är diskriminering om det sker med hänvisning till en policy som innefattar politisk, filosofisk och religiös neutralitet på arbetsplatsen. En policy som bland annat SAS antog, vilket resulterade i att en hijab-bärande kvinna nekades arbete i incheckningsdisken på Arlanda. Arbetaren ringde upp några fackförbund vars medlemmar finns inom skola och förskola för att höra ur de ska försvara sina slöjbärande medlemmar.

Sara Svanlund, andra vice förbundsordförande, Lärarnas riksförbund:

Hur har Lärarnas riksförbund agerat för att bistå slöjbärande medlemmar i Skurups kommun? 

Sara Svanlund
Foto: Lärarnas riksförbund

– Vårt lokala ombud har inte blivit kontaktad men vi bevakar frågan lokalt tillsammans med övriga förbund.

Vad är er inställning till slöjförbud, liknande det i Skurup?

– Som fackförbund är det viktigt att vi bevakar våra medlemmars intressen så att ingen blir diskriminerad. Så länge slöjan inte utgör någon arbetsmiljörisk enligt Arbetsmiljölagen, eventuellt aktuellt i slöjdundervisningen, ser vi inga hinder med att bära slöja. Ett av skolans uppdrag är att ge eleverna förutsättningar och kunskap för att fatta självständiga beslut om hur de vill leva sina liv.

Hur kommer ni att arbeta för att backa upp medlemmar som vill bära hijab på jobbet om dessa förbud sprider sig till andra kommuner?

– Vi gör en bedömning på hur vi ska agera i varje enskilt fall som eventuellt uppkommer. Vi arbetar kontinuerligt med kunskap kring och utbildning i diskrimineringsgrunderna. Det är viktigt att påpeka att det är arbetsgivarens ansvar att se till att diskriminering inte förekommer. Alla överträdelser som drabbar medlemmarna kan förstås bli en facklig angelägenhet. Vi har fackliga ombud inklusive skyddsombud på skolorna som är tillgängliga för att ta upp sådana överträdelser och då i första hand med respektive arbetsgivare.

 Har ni haft ärenden där en medlem velat ha er hjälp för att hävda sin rätt att bära hijab?

– Jag har ingen information om något sådant ärende.

En dom i EU-domstolen, som antogs 2017, slår fast att ett förbud mot huvudduk inte nödvändigtvis är diskriminering om det sker med hänvisning till en policy som innefattar politisk, filosofisk och religiös neutralitet på arbetsplatsen. Har ni någon strategi för att hantera en eventuell lagändring i Sverige? 

– Vi kommer att ha en strategi om det blir skarpt läge och då får vi hantera frågan och våra jurister titta på det. Då måste vi såklart ta ställning, men i det här läget har vi inte gjort det.

Varför har ni inte gjort det?

– Vi tar ställning till hur vi ska agera i varje enskilt fall. Jag kan inte föregå någonting när inget fall har hänt och då är det svårt för mig att uttala mig. Förbundet är partipolitiskt obundet och vår verksamhet bygger på värderingar som de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.

Det har varit stora demonstrationer utanför kommunhuset i Skurup och många lärare är oroliga för sin arbetssituation. Vad tänker ni om detta?

– Det förstår jag fullt ut och vi ska såklart ta hand om våra medlemmars rättigheter och se till att de inte blir diskriminerande. Ännu har vi inte blivit kontaktade om något fall, men om vi blir det ska vi såklart agera.

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet:

Mathias Åström, förhandlingschef
Foto: Lärarförbundet

Har Lärarförbundet på något vis agerat för att bistå slöjbärande medlemmar i Skurups kommun? 

Vi jobbar förstås för alla medlemmar varje dag på en lång rad olika sätt, men det har inte funnits några sådana individärenden för Lärarförbundet att driva i Skurup.

Vad är er inställning till slöjförbud, liknande det i Skurup?

Lärarförbundet tar ställning och arbetar för mänskliga rättigheter. Vi ansluter oss till FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och till FN:s barnkonvention. Vi anser att ett mångkulturellt samhälle gagnar Sverige och att alla har förmåga att utvecklas och bidra till samhällets utveckling genom sina kunskaper och erfarenheter. Lärarförbundet tar därför avstånd från alla former av kränkningar, diskriminering och segregation samt verkar för ett jämställt och inkluderande samhälle.

Har ni haft ärenden där en medlem velat ha er hjälp för att hävda sin rätt att bära slöja? 

Det har så långt tillbaka vi kunnat kolla varken kommit in något ärende som gått till central förhandling eller för hantering hos Lärarförbundets jurister.

Hur kommer ni att arbeta för att backa upp medlemmar som vill bära slöja på jobbet om dessa förbud sprider sig till andra kommuner?

Som alltid kan den medlem som upplever sig bli felbehandlad på jobbet vända sig till oss, och vi kommer att ge det stöd som är möjligt och använda de verktyg som står till buds utifrån gällande lagar och regler.

2017 kom en dom i EU-domstolen, som är prejudicerande, och som slår fast att det inte är diskriminering att förbjuda huvudduk enligt en policy som förbjuder anställda att bära politiska, filosofiska eller religiösa symboler på jobbet? Hur kommer ni att stötta slöjbärande medlemmar om arbetsgivare börjar hänvisa till denna?

Oavsett om det gäller rätten att bära slöja eller t-shirt med tryck kommer Lärarförbundet arbeta för våra medlemmar. I det fall en medlem önskar pröva ett ärende så kommer vi att ta emot det, utreda och agera utifrån det vi kommer fram till.

Ann Georgsson, Kommunal:

Ann Georgsson
Foto: Kommunal

Vad är er inställning till slöjförbudet liknande det i Skurup?

– I Sverige har vi en diskriminerings-lagstiftning som vi förhåller oss till. Både för politiker och arbetsgivare finns det ett tydligt regelverk om likabehandling och då ska man följa lagar och regler. Det är inte förenligt med religionsfrihet och diskrimineringslagen att inta de här generella förbuden, det är vår uppfattning. Också inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg finns det en tydligt regelverk kring att man får bära huvudduk. Att man i skolans värld då säger att det inte är okej är fruktansvärt. Ingen ska diskrimineras på grund av religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, det är den lagstiftning vi har.

 Har ni haft ärenden i Skurups kommun?

– Jag har ingen kännedom om det i nuläget.

– Jag känner inte till ärenden vi fått upp centralt, utan då har man löst det lokalt. Inom omsorgen pågår diskussioner kring huruvida vårdtagaren får välja vilken personal som jobbar. Då är vi tydliga med att arbetsgivaren har ett tydligt regelverk att följa som utgår från likabehandling. Skulle vi få den här typen av ärenden skulle vi hantera dem.

Finns det någon facklig strategi för att backa upp medlemmar ifall förbudet sprider sig till andra kommuner och sektorer? 

– I dagsläget följer vi svensk lagstiftning och hanterar ärenden utifrån den. Det har varit många diskussioner i vård och omsorg och här finns en tydlig lagstiftning och reglering kring detta. Vi lyder under speciella regler vilket är väldigt tryggt.

Läs intervju med läraren Naouel Aissoui här.

Artikel 2 av 2

”Besviken över att ingen har sagt något i detta”

Sju frågor till Naouel Aissoui, lärare på Prästamosseskolan i Skurup, där kommunfullmäktige klubbade igenom ett slöjförbud i skolan för lärare och elever. Rektorerna i kommunen har beslutat att inte följa förbudet, och skolverket anser att det strider mot religions- och yttrandetfriheten. Artikeln är del av ett samarbete mellan Arbetaren och Kontext Press.

Inrikes

Hur har förslaget om slöjförbud i skolan påverkat dig?

– Det positiva har varit att många kolleger har visat stöd, både för mig och andra kolleger som bär slöja. Det glädjer mig mycket och ger mig hopp om att det finns folk som är emot att diskriminera och trycka ner en grupp som tillhör samhället.

Samtidigt tänker jag på hur det blir om förbudet implementeras på riktigt. Då kommer jag att sluta jobba där. Jag tänker inte ta av mig min slöja. Om jag förlorar mitt jobb och min lön så bekymrar det mig väldigt mycket, isåfall kommer jag ha väldigt svårt att få jobb någon annanstans eftersom det signalerar att jag inte ska anställas för att jag är muslim.

Vilken roll tycker du att facket har när det kommer till den här typen av beslut?

– Jag är med i Lärarnas riksförbund och är lite besviken över att ingen har sagt något i detta. Ingen har stöttat oss. Det känns tråkigt när jag betalar medlemsavgift till facket och känner att jag litar på att de ska stötta mig när jag behöver det stödet. Och det har jag inte fått.

Hur hade facket kunnat lyfta frågan om slöjförbud?

– Jag hade önskat att de gick ut visade att de inte tycker att det är okej. Ju fler som säger ifrån och höjer röster desto bättre. Både för oss beslöjade kvinnor men också för att visa för alla att de är emot att människor med invandrarbakgrund trycks ner.

Slöjförbudet sprider sig till fler och fler kommuner. Vinner en kommun tar nästa kommun steget. Ska de bara isolera oss och inte låta oss jobba någonstans? Beslöjade kvinnor har redan från början svårt att få jobb. Vi har kompetens, utbildning och ändå kämpar vi för att få jobba.

Varför tror du att facket varit så passiva i den här frågan?

– Det kan vara brist på erfarenhet. Det kan finnas de som inte vågar ta ställning i detta. De som tar ställning blir ju hotade, till exempel rektorn på Prästamosseskolan. Eller så värdesätter de inte beslöjade kvinnor. Om fackförbunden inte har strategier för detta så är det dags för dem nu att skydda sina medlemmar som betalar varje månad.

Det handlar inte bara om mig eller Skurup, utan det handlar om andra lärare och andra yrkesgrupper också. De flesta som jobbar är medlemmar i något fack och förväntar sig att få tillbaka tjänster. Man betalar ifall det ska hända något och det har hänt nu.

Hur går det att förstå slöjförbudet ur ett större politiskt perspektiv?

– De ser inte oss som en del i samhället, som en grupp som ska ha samma rättigheter och friheter som andra har. Jobb är jätteviktigt för alla. De fattar beslut för att vi ska misslyckas i samhället, för att sedan kunna skylla på oss att vi inte är delaktiga i samhället, att vi inte vill bidra med något positivt. De pushar oss till misslyckande.

Vad kommer detta att innebära för din arbetssituation?

– Jag personligen kommer inte sluta kämpa för den här frågan. Detta slutar inte här och nu. Jag kommer att fortsätta ha min slöja och jag kommer söka andra jobb ifall jag inte skulle få jobba kvar där.

Hur är stämningen i Skurup efter att förbudet röstades igenom?

– Stämningen allmänt i Skurup är främlingsfientlig. Det var jättetufft när jag började. Vissa dagar har det varit så tufft att jag inte vill gå till jobbet utan hellre vill stanna hemma. Det är tungt och jobbigt att förklara vem jag är hela tiden.

Så länge jag inte skadar någon – varför bryr du dig om vad jag har på mig? Samtidigt tänker jag att jag kommer ha svårigheter oavsett var jag är. Det kommer att finnas folk som kommer att tycka illa om mig för att jag är muslim och invandrare, och att nu har jag strategier för hur jag ska hantera det här i Skurup. Jag går ingenstans.