Irland röstade för förändring

I helgen ritades Irlands politiska karta om. Landet har gått från ett tvåpartisystem till ett trepartisystem och det vänsternationalistiska partiet Sinn Féin, som gick på val med löften om bland annat frysta hyror och mer pengar till vården, noterade ett historiskt valresultat. Arbetaren reder ut vad som ligger bakom vänstervågen.

Utrikes
Sinn Féins partiledare, Mary Lou McDonald firar valframgången i Dublin.
Foto: AP Photo/Peter Morrison/TT

I Irland har de två borgerliga partierna Fianna Fáil och Fine Gael länge dominerat den politiska kartan. Fram tills i lördags, då det vänsternationalistiska partiet Sinn Féin fick en knapp majoritet av väljarnas röster. Ett trendbrott mot det tvåpartisystem som länge karaktäriserat det irländska politiska landskapet. 

– Folk vill ha en annan politik, en ny poltik och en bättre regering – en ny regering – och jag tror att Sinn Féin kommer vara kärnan i det, sade Sinn Féins partiledare Mary Lou McDonald till reportrar i Dublin i måndags. 

Partierna Fianna Fáil och Finn Gael har innan valet gått ut med att de inte kommer att gå samman i en koalitionsregering med Sinn Féin, främst på grund av partiets historiska koppling till Irländska republikanska armén, IRA, men också på grund av partiets skattepolitik.  

Sinn Féin gick på val med löften om bland annat frysta hyror, fler bostäder, satsningar på sjukvård och barnomsorg och höjda skatter för rika. 

Det är en hel generation som inte har tillgång till det irländska sociala kontraktet. Många ungdomar har insett att de aldrig kommer att äga sitt eget hem, och det är en fruktansvärd insikt när du bor i ett land där ett hus är den viktigaste tillgången inför pensionering.
Rory Hearne, föreläsare i bostadssociologi vid Maynooth University

Sinn Féins partiledare Mary Lou McDonald har sagt att hon planerar att kontakta några av de mindre partierna som Labour och Green Party för samtal om en eventuell koalition. Men med dem kommer de ha svårt att nå upp till de 80 mandat som krävs för att bilda en regering. 

– Efter valet 2016 tog det ungefär tio veckor innan en regering var tillsatt och det kommer troligtvis bli ännu svårare den här gången, säger Lena Karlsson, Irlandsexpert på Utrikespolitiska institutet (UI). 

Lena Karlsson, Utrikespolitiska institutet

En av de mest brännande valfrågorna har handlat om bostäder och hemlöshet. I landet har möjligheten till eget bostadsägande minskat sedan finanskrisen 2008. Samtidigt som vräkningar och hemlöshet ökat i landet har Dublin under de senaste tio åren blivit en av världens tio dyraste städer att bo i.

Bostadskrisen har främst drabbat yngre personer och enligt den irländska grenen av bostadsförvaltaren Savills så förväntas hyrorna öka med 17 procent de kommande tre åren. En valundersökning gjord av Ipsos för The Irish Times visar att en tredjedel av landets befolkning mellan 18 och 34 år röstade på Sinn Féin. 

– Det är en hel generation som inte har tillgång till det irländska sociala kontraktet. Många ungdomar har insett att de aldrig kommer att äga sitt eget hem, och det är en fruktansvärd insikt när du bor i ett land där ett hus är den viktigaste tillgången inför pensionering, säger Rory Hearne, föreläsare i bostadssociologi vid Maynooth University till New York Times. 

Threshold är en irländsk välgörenhetsorganisation som som ger gratis råd och stöd till personer som hyr en bostad eller som står inför hemlöshet. Organisationen får i genomsnitt in 321 samtal om dagen, från hyresgäster som behöver stöd. I mailsvar skriver en talesperson från organisationen att de anser att den privata hyressektorn är den huvudsakliga orsaken till hemlösheten i landet, genom legala och illegala vräkningar.

– Bostadskrisen påverkar i stort sätt alla i samhället – från personer som oroar sig för var deras barn kommer att bo när de börjar på universitetet, till de som oroar sig för att vräkas och de som är hemlösa. Bostadskrisen har haft och kommer att fortsätta att ha en djupgående effekt på många människors livskvalitet. Det är inte förvånande att det varit fråga inför valet, svarar en talesperson för Threshold via mejl.

Den förra regeringen startade ett återbyggnadsprogram, ”Rebuilding Ireland”, 2016 med en målsättning att bygga 25 000 nya bostäder per år, men målet har inte uppnåtts. 

Varför tror du att det gick så bra för Sinn Féin i valet? 

– Delvis tror jag att det beror på att de gamla partierna, Fianna Fáil och Fine Gael, är belastade efter att den ekonomiska krisen blev akut i Irland 2010. Fianna Fáil fick skulden för att krisen skedde, medan Fine Gael fick ansvaret för att strama åt ekonomin efter krisen. Efter att ekonomin börjat växa har påtagliga problem, så som vårdköer och bostadskrisen, blivit allt tydligare och då har Sinn Féin haft de mest radikala förslagen, säger Lena Karlsson.