Skottland kastade ut vinstjakten från vården

Är en annan vård möjlig? Dave Watson, från det skotska fackförbundet Unison, var i Stockholm förra veckan för att prata om hur Skottland valt att organisera sjukvården. Där har en marknadsorienterad vård slopats för att bygga ett system baserat på samarbete och solidaritet, utan konkurrens.


Inrikes
Dave Watson, från det skotska fackförbundet Unison, menar att en sjukvård fri från konkurrens leder till att bra idéer och metoder lättare sprids till andra sjukhus.
Foto: Vendela Engström
– För att ha en fungerande marknad måste du ha ett överskott. Det går inte att applicera på sjukvården, eftersom att det skulle innebära tomma sjukhus på bekostnad av skattebetalarna, säger Dave Watson.

Han är i Stockholm i samband med att Lars Taxéns rapport ”Skottland visar vägen – en annan sjukvård är möjlig” presenteras på Karolinska institutet. Salen i Biomedicum är full, nära tvåhundra personer har kommit för att lyssna på seminariet arrangerat av Arena idé.

Den statliga brittiska hälsovården NHS, National health service, grundades efter andra världskriget samtidigt som flera andra sociala reformer tillkom i Storbritannien. Grundtanken var att sjukvården skulle vara gratis och omfatta alla, oavsett inkomst.

Det är rimligare att de som faktiskt jobbar med det som ska ändras får vara med och bestämma, istället för att man hyr in dyra konsulter.
Dave Watson, fackligt aktiv i det skotska fackförbundet Unison

Efter att Skottland fick ett eget parlament år 1997 övertog de bestämmanderätten över sjukvården och deklarerade att den skotska sjukvården skulle återgå till att bli en offentlig verksamhet, fri från konkurrens. År 2004 avskaffades den interna marknaden efter femton år av den marknadisering som inledes under Margaret Thatchers regering.

Dave Watson berättar att i dag bjuds vårdpersonal in för att delta i planeringen inför kommande förändringar som angår dem. En viktig premiss för att personalen ska vilja vara med i förändringsarbetet är att förändringarna inte ska leda till att någon förlorar jobbet.
– Det är rimligare att de som faktiskt jobbar med det som ska ändras får vara med och bestämma, istället för att man hyr in dyra konsulter, säger han.

”Vården behöver rustas upp, inte ner. Varslen måste dras tillbaka med omedelbar verkan. En omställning till vård närmare befolkningen kan omöjligen framtvingas genom neddragningar på sjukhusen”. Det skrev organisationen Stockholms sjukvårdsupprop i samband med en demonstration i december efter att åttahundra vårdanställda i regionen varslats.

Sjukvårdsuppropet har även uppmärksammats efter larm om att patientsäkerheten inte kan efterlevas på flera av Stockholms akutsjukhus till följd av vårdplats- och personalbrist. På deras sociala medier delar de med sig av vittnesmål från vårdanställda i Stockholm:

”..En patient behövdes läggas in på intensivvårdsavdelningen men blev kvar på akuten på grund av akut platsbrist. En annan patient avled på akuten i väntan på inläggning..”, vittnar en anställd på en akutmottagning i Stockholm.

”..Patienter som skulle ha kunnat överleva om bara bemanningen varit bättre, kommer nu riskera att dö..”, skriver an annan vårdanställd angående varslen.

Sjukvårdspersonal demonstrerade i Stockholm den 14 december i protest mot den senaste tidens beslut och varsel inom sjukvården.
Foto: Claudio Bresciani/TT

I region Stockholm pågår en omstrukturering av sjukvården till en så kallad ”nära vård”, där vård som inte är akut flyttas ut till mindre mottagningar. Samtidigt får inte akutsjukhusen tillräckligt med resurser för att hålla ekonomin i balans, vilket lett till att de drar ned på utgifterna. En omstrukturering som innebär varsel skulle alltså inte ske enligt den skotska modellen där berörd personal ska bjudas in till förändringsarbetet under premissen att de inte förlorar jobbet.

Både Lars Taxén och Dave Watson är dock tydliga med att det är svårt att jämföra sjukvårdssystem rakt av eftersom att länder och regioner skiljer sig åt i allt från befolkningsmängd till socioekonomiska förutsättningar. Däremot menar de att det går att lära sig av varandra.

Om sjukvården är fri från konkurrens så sprids bra idéer och metoder lättare till andra sjukhus, vilket är bättre för alla.
Dave Watson, fackligt aktiv i det skotska fackförbundet Unison

Dave Watson berättar vidare att om en läkare under den marknadsstyrda vården kom på en metod som effektiviserade arbetet, så uppmanades hen att inte dela med sig av det till andra vårdaktörer, eftersom att arbetsgivaren kunde använda det som en konkurrensfördel. Så är det inte idag.
– Om sjukvården är fri från konkurrens så sprids bra idéer och metoder lättare till andra sjukhus, vilket är bättre för alla, säger han.

I dag är fackförbund, vårdpersonal och den skotska politiska majoriteten eniga om att ett vårdsystem baserat på behov och fritt från konkurrens är bättre än det tidigare systemet. I NHS Skottlands årsrapport från 2012 står att ”Det har varit tydliga framsteg under de senaste åren med imponerande förbättringar i väntetider för högkvalitativ vård och behandlingar.” Vidare står bland annat att patienterna återhämtat sig snabbare och att dödligheten på sjukhusen har minskat.

Lars Taxén skriver att grunden i det svenska och skotska sjukvårdssystemet är densamma – att det ska vara ett skattefinansierat folkhälsosystem som är tillgänglig för alla. Han menar att skillnaden mellan Sverige och Skottland är att principen tillämpas i Skottland, men inte i Sverige, där fokus under det senaste decenniet flyttats från vårdbehov till lönsamhet.

Som avslutande fråga undrar seminariets moderator hur Sverige skulle börja om vi siktade samma resa som Skottland.
– Börja med strukturen och principerna. Bestäm att det inte går att ha en konkurrensdriven sjukvård. Bestäm er för att samarbeta och samtala. Därefter kan man planera hur förändringarna ska genomföras rent praktiskt, säger Dave Watson.