Slaveri – en stor del av världsekonomin

Tvångsarbete genererar enorma vinster genom exploatering och utnyttjande. En ny studie målar upp en dyster bild av det moderna slaveriet, där var 185:e person i världen sitter fast i slavarbete. Den olagliga sektorn uppges vara lika stor som narkotikahandeln och handeln med förfalskade varor.

Utrikes
En studie har visat att det finns närmare 250 000 barn i den nordindiska delstaten Kashmir som tvingas arbeta för att hjälpa sina familjer med försörjningen.
Foto: Umer Asif/IPS

Finanssektorn kan använda fler verktyg för att bekämpa människohandel och slavliknande villkor, slår den nya rapport fast.

En grupp experter som arbetat med ett projekt på uppdrag av Liechtensteins regering, FN-universitetet UNU, Australiens regering och banksektorn i Liechtenstein, säger att banker och andra finansiella aktörer kan anta riktlinjer för att bekämpa det tvångsarbete som 40,3 miljoner män, kvinnor och barn beräknas vara utsatta för.

Den 172-sidiga rapporten visar att det behövs fler finansiella granskningar av nätverk som ägnar sig åt människosmuggling och ett bättre stöd till människor som befrias från slavliknande villkor.

– Slaveri och människohandel är ’big business’ som genererar 150 miljarder dollar varje år på bekostnad av trasiga ryggar, hjärtan och spruckna drömmar hos både unga människor och gamla, säger Nederländernas utrikesminister Stef Blok som arbetat med rapporten.

Studien målar upp en dyster bild av det moderna slaveriet, där var 185:e person i världen sitter fast i slavarbete. Den olagliga sektorn uppges vara lika stor som narkotikahandeln och handeln med förfalskade varor.

Bland de moderna formerna av slaveri återfinns skuldslaveri, där människor tvingas arbeta gratis för att bli skuldfria, tvångsäktenskap, människohandel med hushållsarbetare och tvångsarbete, där arbetare utsätts för våld och hot.

Dagens slavar återfinns bland tiggare och gruvarbetare, men flest arbetar i hushållen, inom tillverkningsindustrier eller byggsektorn. En fjärdedel är barn.

James Cockayne, medförfattare till rapporten och verksam vid FN-universitetet UNU, säger att människohandel och slaveri visar på allvarliga brister.

– Modernt slaveri försätter oss i en värre sits eftersom människor behandlas som varor i stället för att ses ekonomiska och sociala aktörer med en enorm potential.

För att antalet exploaterade arbetare skulle vara nere på noll 2030 skulle det krävas att 10 000 människor befrias från tvångsarbete varje dag de kommande 11 åren, visar rapporten.

Finansiella institutioner kan bidra till att uppfylla det målet genom att avsätta resurser till granskningar av nätverk som ägnar sig åt människosmuggling och granska företag som gör vinster på slaveriet, enligt rapporten.

Banker kan bli bättre på att stoppa olagliga kassaflöden kopplade till nätverk som ägnar sig åt människosmuggling och kan samarbeta mer med andra institutioner för att bekämpa utnyttjandet av världens mest utsatta människor.

Det förekommer även att offer för människohandel får sin identitet kapad och att denna sedan används för penningtvätt. De som väl återfår sin frihet upptäcker att de har låg kreditvärdighet.

Muhammad Yunus, mikrolånspionjär, är en av de experter som anlitats i projektet som undersökt finanssektorns ansvar i förhållande till de vinster som genereras från tvångsarbete. Han menar att banker bör investera mer i digitala och sociala finansieringssystem för att göra fattiga mindre sårbara för människohandel.

– Hos finanssektorn finns en enorm potential att hjälpa till att sätta stopp för det moderna slaveriet och människohandeln, och säkerställa hög skyddsnivå i det internationella finansiella systemet, säger Stef Blok.