Hård kritik mot Saab efter Brasilienaffär

I går överlämnades det första av sammanlagt 36 Gripenplan från svenska Saab över till Brasilien. Affären har fått hård kritik av flera människorättsorganisationer världen över.

Saab fick redan när den kontroversiella affären presenterades 2015 hård kritik från bland annat Amnesty international. Företaget ska fram till 2024 leverera sammanlagt 36 gripenplan till Brasilien. Ett land där ursprungsfolkens rättigheter kränks och där Amazonas skogar just nu brinner.

Vapenhandel är en handel med makt och den relation vi nu inlett med Brasilien ökar riskerna för att Sveriges kritiska röst mot de kränkningar mot mänskliga rättigheter som pågår försvagas.
Linda Åkerström, Svenska Freds

– Vi har varit kritiska mot affären redan sedan första stund. Brasiliens president Jair Bolsonaros politik går stick i stäv med den svenska utrikespolitikens avsikter och riskerar att låsa upp Sverige till den brasilianska regimen under lång tid framöver. Vapenhandel är en handel med makt och den relation vi nu inlett med Brasilien ökar riskerna för att Sveriges kritiska röst mot de kränkningar mot mänskliga rättigheter som pågår försvagas, säger Linda Åkerström som är ansvarig för nedrustningsfrågor och expert på svensk vapenexport vid Svenska Freds, till Arbetaren.

Men på Saab tar man lätt på anklagelserna om att flygplanet skulle kunna användas för att kränka mänskliga rättigheter.

– Vi tycker att vi tar ansvar. Att sälja krigsmateriel är en speciell bransch, den är hårt reglerad världen över. Vi menar att det är svårt för oss att överpröva en stats bedömning, säger Jonas Hjelm, chef för affärsområdet Aeronautics på Saab, till Sveriges Radio.

Även försvarsminister Peter Hultqvist är nöjd menar att det är en viktig affär för Sverige.

Vi tycker att vi tar ansvar. Att sälja krigsmateriel är en speciell bransch.

Jonas Hjelm, chef för affärsområdet Aeronautics på Saab, till Sveriges Radio

Tidigare i veckan presenterade Amnesty en rapport där man pekade ut 22 företag inom vapenindustrin som de menar inte gör tillräckligt för att se till att deras produkter inte används i potentiella människorättskränkningar. Där var Saab, som enda svenska företag, med på listan.

Amnesty menar bland annat att företaget inte gör några egna riskanalyser av sina kunder och att de i stället lägger över allt ansvar på staten.

Den så kallade Jas-affären har tidigare uppmärksammats för att Saabs agent misstänks ha betalat stora summor pengar för att få Brasiliens dåvarande president Dilma Rouseff att välja den svenska stridsflygplansmodellen. Sammanlagt är affären en av de största i svensk exporthistoria och beräknas vara värd omkring 40 miljarder kronor.