Museum på högtryck

Följ med Arbetaren på museum i Linköping och se enfärgade papper och servetter få motiv och text på plats. Tryckerimuseum samlar maskiner och människor intresserade av grafiska branschens historia.

Arbetaren på museum
Sten Andersson och Kent Ivarsson är aktiva i Grafiska museiföreningen. En av de bästa sakerna är gemenskapen, säger de.
Foto: Anna Morin
Grafiska Museet i Gamla Linköping – Region Östergötland
Öppettider i sommar: Fram till den 17 juni är det öppet tisdag-torsdag och lördag-söndag kl 12-16. Mellan den 18 juni och den 19 augusti är det öppet varje dag i veckan, måndag-fredag kl 11-17 och lördag-söndag kl 11-16. För den som vill se hur sättning, tryck och pappersmakeri går till är det väl värt att titta in på Tryckerimuseet, eller Grafiska museet, i Gamla Linköping.

Massproduktion av ord och bild, tryckta böcker och tidningar har spelat en stor roll för samhällsutvecklingen. Nu finns det fjorton grafiska museer i Sverige som på olika sätt bevarar minnet av tiden före datorerna. Ofta är det före detta grafiker som håller igång den här sortens arbetslivsmuseer.

Kent Ivarsson är pensionär och har varit yrkesverksam tryckare. Nu är han ideellt aktiv på Tryckerimuseum i Linköping och visar mig runt i lokalerna. I det gamla trähusets entré rör sig både besökare och människor engagerade i tryckeriföreningen.

– Jag jobbade ju i Mjölby på Svea Band, som heter Printcom nu, men mycket folk i föreningen kommer från Corren, berättar Kent Ivarsson.

Han syftar på tidningen Östgöta Correspondenten. Det finns såklart en hel del lokalhistoria samlad här, om bland annat Corren och Linköpings Veckoblad som började ges ut redan 1793. Sveriges tredje gymnasium grundades 1627 i Linköping och fick tillstånd att anställa boktryckare, bokbindare och papperstillverkare.

Några tryck på tangentbordet och matriserna sätts på rad. Kenneth Davis bakom Linköpings första sättmaskin av märket Linotype som användes av Östgöta Correspondenten från 1901.
Foto: Anna Morin

På museet finns flera maskiner som använts på olika typer av tryckerier. Den första man ser är en stor svart skapelse med ett inbyggt tangentbord som ser ut som gamla tiders skrivmaskin. En av föreningens 30-tal medlemmar, Kenneth Davis, kliver fram och berättar och visar det som är en sättmaskin av märket Linotype.

Det är fascinerande att se hur nedslag på tangentbordet omsätts till gjutformar för bokstäver, matriser, och fogas samman till rader att gjuta utifrån. Museets sättmaskin var i bruk under åren 1959-1988 på Svea Band.

Maskinsättning kom i början på 1900-talet. Oxsättning var sättning av stora mängder text för hand som gjordes till 1800-talets slut, och det utfördes ofta av kvinnor. När maskinerna kom och statusen höjdes blev andelen manliga sättare högre.

När jag jobbade så fick sättarna gå på kontroller och kolla sina värden, det mätte blyhalten i blodet, och de fick sluta om värdena var för höga.
Kent Ivarsson, före detta maskinsättare

I utställningen visar gamla tryck hur gjutarna satt med näsan i blyet redan på 1400-talet.

– De fick ju blyförgiftning och var förbrukningsvaror, säger Kent Ivarsson och fortsätter:

– När jag jobbade så fick sättarna gå på kontroller och kolla sina värden, man mätte blyhalten i blodet, och de fick sluta om värdena var för höga.

Ett antal olika tryckpressar som använts i Linköping genom tiderna finns på museet. En så kallad digelplatta – plattan med typerna – från 1753, en Stanhopepress från 1847 tillverkad av Munktells verkstäder i Eskilstuna, en tramppress från 1880-talet som använts på Linköpings Kartongindustri.

Välkommen till Kerstin. Resultatet av småtryck på servett i en museets handpressar.
Foto: Anna Morin

Museet har tre exemplar av en handpress som museiföreningen använder till bland annat servetter. Kent Ivarsson säger att det är vad han gillar mest här, att ägna sig åt det de kallar småtryck. Han rollar färg, plockar fram klichéer och trycker ett par servetter, byter några ord med Gunnar Johanzon ifall han tycker det behövs mer färg? Metoden kallas högtryck, och det är upphöjda klichéer som stämplar fast färgen på papperet.

Föreningen drar in en del pengar på sitt tryckande. De producerar och säljer bland annat vykort, servetter, visitkort och bröllopsinbjudningar.

Museet har också en del äldre bokbinderiutrustning, och ett samarbete med en verksam bokbindare. I ena änden av lokalen ligger ett rum för papperstillverkning. Där meckar Sten Andersson med en holländare inköpt från Tumba bruk.

En äldre modell av tramppress.
Foto: Anna Morin

Holländaren är namnet på en maskin som maler våt pappersmassa till lämplig fiberstorlek för papperstillverkning. Sten Andersson berättar att museet har en del skolbesök, och att det blir en del oväntat innehåll i pappersarken när de minsta hjälper till.

– Vi har haft besök av barn från förskolan. De hade varit duktiga och dragit små pappersbitar som vi skulle använda. Men bland allt det där pappret låg det också ett plåster och ett snöre, säger Sten Andersson.

Sten Andersson kom med i föreningen för snart två decennier sedan, han har inte bakgrund i tryckeribranschen utan följde med en kompis och har engagerat sig sedan dess.

– Det roligaste här är ju självklart gänget, säger han.

Kent Ivarsson nickar, de är ett bra gäng.

Den här artikeln ingår i sommarserien Arbetaren på museum:

Här kan du hitta andra tryckerimuseer i Sverige
Det finns 14 grafiska museer som samlas i Gramus – Sveriges grafiska museers samarbetsråd.
Grafiska Museet – Helsingborg, Skåne
Strålfors Grafiska Museum – Strålfors i Ljungby, Kronoberg
Föreningen Oskarshamns Grafiska Museum, Region Kalmar län
Rundqvist & Co – Göteborg, Västra Götaland
Konstlitografiska Museet – Tidaholm, Västra Götaland
Limtorgsmuseet – Lidköping, Västra Götaland
Gamla Tidningstryckeriets Vänner – Kungsbacka, Västra Götaland
Tryckerimuseet i Gamla Linköping, Östergötland
Det Gamla Tryckeriet – Eskilstuna, Region Sörmland
Litografiska Museet – Huddinge, Region Stockholm
Officina Typographica, Skansen, Region Stockholm
Ljungströms Boktryckeri – Alunda, Region Uppsala
Grafiska Museet – By, Dalarna
Rosenlöfs Tryckerimuseum, Kungsgården – Sandviken, Region Gävleborg
De grafiska museernas kontaktinformation finns samlade på Gramus hemsida