Utrikes #27/2019

Kamp mot korruption i fokus för Sierra Leone

En ung man kastar sopor i vattnet intill Mabellaområdet i Freetown, Sierra Leone. Foto: Rebecca Blackwell/TT

I dagarna har det gått precis ett år sedan Julius Maada Bio tillträdde som Sierra Leones nya president. Bedömare menar att starten för den tidigare militären har varit lovande – men att mycket arbete återstår. Presidenten har bland annat tillsatt en utredning av korruption och maktmissbruk under hans företrädares tid vid makten.

Utredningen mot den tidigare presidenten Ernest Bai Koroma och hans regeringsmedlemmar inom APC har redan gett resultat. Både den förra vicepresidenten Victor Bockarie Foh och den tidigare ministern Minkailu Mansaray har erbjudit sig att betala tillbaka förskingrade pengar.

Frågan om korruption är känslig i Sierra Leone. Det är ett land som är mycket fattigt trots att stora naturresurser och bördiga åkermarker borde kunna bana väg för en utveckling där landets 7,5 miljoner invånare erbjuds en hygglig levnadsstandard.

Tidigare regeringsmedlemmar misstänks även för att ha stulit resurser som var tänkta att gå till offer för den ebolaepidemi och de jordskred som drabbade tusentals människor för några år sedan.

Skurkarna i APC ljög för befolkningen, och skapade en bankrutt stat där bedragarna klädde sig i kostymer och kunde agera maktfullkomligt utan att straffa.
Levi Fofana, boende i Freetown

Levi Fofana, som bor i huvudstaden Freetown, fångar upp många medborgares känslor när han säger att det var hög tid för ett maktskifte.

– Skurkarna i APC ljög för befolkningen, och skapade en bankrutt stat där bedragarna klädde sig i kostymer och kunde agera maktfullkomligt utan att straffas, säger han.

Expresidenten Ernest Bai Koroma har själv kallat korruptionsutredningen för en ”häxjakt”, medan många i befolkningen menar att arbetet måste gå vidare. Många hoppas att den tidigare presidenten ska åtalas och vill få svar på hur han, hans familjemedlemmar och närmaste kunde bli så rika på så kort tid.

Julius Maada Bio var tidigare ledare för den militärjunta som överlämnade makten till den demokratiskt valda regering som tog över makten 1996. Hans tillträde som president har lett till nya förhoppningar bland många i detta land som under 1990-talet var drabbat av ett förödande inbördeskrig som kostade tiotusentals människor livet och hade förödande effekter på ekonomin.

Sedan följde ett decennium där APC styrde landet, en tid som enligt kritikerna kännetecknades av korruption och ekonomisk tillbakagång.

Det är ju inte så att Sierra Leone inte har några inkomster. Men tidigare hamnade dessa inkomster i privata fickor.
T J Lamina, Sierra Leones ambassadör i Storbritannien

Den nya presidenten fick ta över ett skuldtyngt land. Samtidigt som han lanserade sin kampanj mot korruptionen blev också målsättningen att plugga igen alla ”läckor” inom den statliga förvaltningen. Enligt T J Lamina, som är Sierra Leones ambassadör i London, har den satsningen gett resultat, bland annat genom att statliga tjänstemän numera får ut sina löner i tid.

– Det är ju inte så att Sierra Leone inte har några inkomster. Men tidigare hamnade dessa inkomster i privata fickor, säger T J Lamina.

Maktskiftet och den nya politiken har uppskattats av både Världsbanken och Internationella valutafonden, som har godkänt stödprogram till landet.

En annan fråga som fått mycket stor uppmärksamhet i Sierra Leone på senare tid är det omfattande våld som drabbar landets flickor och kvinnor. Antalet anmälda våldtäkter och sexuella övergrepp har ökat snabbt på senare år, och det gäller i synnerhet brott mot mycket unga flickor. Regeringen har svarat med att utlösa ”nationellt katastroftillstånd” och införde snabbt en ny lag som kraftigt skärper straffen för sexualbrott. Men det återstår att se hur effektiv denna lagändring blir.

Kritiken har även varit stark efter att en man som ledde en demonstration mot slopade subventioner på bensin och fotogen greps av polisen under förra året. Den gripne släpptes senare utan att bli åtalad, men människorättsgrupper har understrukit att myndigheterna måste respektera människors rätt till fredliga protester.

Vad som står klart efter Julius Maada Bios första år vid makten är att han lyckats inleda en förbättrad relation med IMF och Världsbanken. Frågan som återstår är hur han i framtiden ska lyckas bibehålla både den relationen och samtidigt hålla befolkningen på gott humör. Det kan bli en mycket svår ekvation att lösa.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga