Arbetsköparna och LO är beredda att gå vidare med januariavtalet etableringsjobb. Men de säger båda nej till att inför dem i bemanningsbranschen. Kravet är också att det ska finnas kollektivavtal, samtidigt som de öppnar för en "alternativ lösning".
Etableringsjobben, med lägre lön för invandrare och långtidsarbetslösa, går vidare mot verklighet. Både arbetsköparna och LO bekräftar att det just nu på går ”konstruktiv diskussion” med regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Men än så länge tycks de senares krav om att införa anställningsformen även inom bemanningsbranschen och utan krav på kollektivavtal ha stött på ett tillfälligt hinder.
– Etableringsjobben förutsätter överenskommelser bransch för bransch. Och vi skriver inte på en överenskommelse för bemanningsföretagen, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet.
Centern och Liberalernas krav för stöd till en socialdemokratisk statsminister var att den redan överenskomna anställningsformen skulle ”utvidgas”. Men även arbetsköparna, genom Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe, uppger sig vara negativa. Hittills har de förmedlad att de står fast vid den tidigare överenskommelsens grundförutsättningar.
Integrationen på arbetsmarknaden måste bli effektivare.
Anders Weihe, förhandlingschef för Teknikföretagen
Men parterna tycks ändå öppna för någon sorts kompromiss. Ett sådan skulle vara att gå C och L tillmötes genom en separat alternativ modell för just bemanningsföretagen.
– Men det är irriterande att det har tagit så lång tid. Integrationen på arbetsmarknaden måste bli effektivare, det är en otroligt viktig fråga, säger Anders Weihe till Arbetet.
Målet för förhandlingarna med regeringen är att arbetsköpare ska kunna börja etableringsanställa invandrare och långtidsarbetslösa från och med den 1 juli 2020.
