Inrikes #17/2019

Strejkexperten: ”Onödigt att ändra strejkrätten”

– Om strejker är hot mot den svenska modellen så finns det åtminstone inget stöd för den tesen i förra årets statistik, säger forskaren Christer Thörnqvist. Foto: Edith Beckman

Med tanke på Sveriges låga konfliktnivå är kravet på inskränkning av strejkrätten ”småpatetiskt”. Det säger Christer Thörnqvist, strejkexpert och lektor på Högskolan i Skövde, och den bilden rubbas inte av en storkonflikt i hamnarna.

Strejkrätten förutsätter att en fråga ska kunna ”köras i botten”. Det anser strejkforskaren och lektorn i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.

– Om nu arbetsgivarsidan är oroliga för kostnaderna av en strejk och nu vill ha slut på konflikten, då är det ju bara att skriva på Hamnarbetarförbundets avtalsförslag, säger han.

Arbetaren ringde upp strejkexperten för att diskutera det allmänna konfliktläget på svensk arbetsmarknad, men utifrån den uppseglande storkonflikten i hamnarna går ämnet inte att undvika. I grunden förändrar, enligt honom, inte konflikten den generella bilden av Sverige som ett land med extrem arbetsfred. Enligt medlingsinstitutets årsrapport skedde en enda strejk förra året, som resulterade i 50 förlorade arbetstimmar när piloterna strejkade mot det ökänt fackfientliga Ryanair.

–  Femtio människor har strejkat en dag och det mot Ryanair som inte passar in i någon svensk modell. Om strejker är hot mot den svenska modellen så finns det åtminstone inget stöd för den tesen i förra årets statistik. Kravet på att strejkrätten måste ändras blir småpatetiskt i det sammanhanget, säger Christer Thörnqvist.

Sverige är ett extremt lågkonfliktland. Det finns ingen anledning till den otroliga konflikträdslan som tycks råda.
Christer Thörnqvist, forskare

Det är värt att nämna att förra året visserligen var ett rekordlågt konfliktår, men enligt Christer Thörnqvist är det uppenbart, även när man blickar tillbaka ur ett längre 20-årsperspektiv .

– Det har varit väldigt lågt under en lång tid. Sverige är ett extremt lågkonfliktland. Det finns ingen anledning till den otroliga konflikträdslan som tycks råda, säger han.

Även om hamnkonflikten skulle bli både långvarig och kostsam skulle det, på en statistisk nivå, inte förändra någonting, säger han. Det förändrar inte heller hans hållning att den aviserade inskränkningen av strejkrätten är omotiverad, en hållning han vill påpeka att han delar med en rad experter såsom exempelvis Mats Glavå, docent i arbetsrätt i Göteborg och Örjan Edström, professor i arbetsrätt i Umeå.

– Att Sverige på grund av en konflikt plötsligt skulle räknas som konfliktfyllt säger rätt mycket om hur vi ser på konflikter här. Strejkrätten behöver inte ändras. Det är inte helt fel att konflikter får ”gå i bott” någon gång. Strejkrätten kan inte utgå ifrån att man bara får strejka om man är säker på att man får igenom sina krav, säger han.

Man kan inte säga att de varit drivande i att dra igång hamnkonflikten, den är i hög utsträckning en defensiv strejk, ett försvar för att behålla vad man hittills haft.
Christer Thörnqvist, forskare

Christer Thörnqvist delar inte heller den bild av hamnkonflikten som enligt honom i hög utsträckning målats upp av både arbetsköparna, LO och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Ur hans perspektiv framstår det tydligt att den grundar sig i arbetsköparnas agerande med start hos APM Terminals i Göteborgs containerhamn. När APM började avlägsna hamnarbetarförbundets informella rättigheter och sedan Sveriges Hamnar utvidgade inskränkningarna till alla hamnar lämnade det enligt honom inte mycket val för hamnfacket.

– Konflikten grundar sig inte i Hamnarbetarförbundets strejkbenägenhet. Sedan 1980-talet har det rått ett avtalsliknande läge med stillestånd. Man kan inte säga att de varit drivande i att dra igång hamnkonflikten, den är i hög utsträckning en defensiv strejk, ett försvar för att behålla vad man hittills haft, säger Christer Thörnqvist.

Enligt honom lämnar dagens situation Hamnarbetarförbundet i ett läge där deras existensberättigande vilar på ett eget, likvärdigt avtal.

– Skulle de i nuläget gå med på ett avtal som de inte vill ha skulle det på sikt bli svårt att överleva som förbund. Blir de undersorterade Transport blir det svårt att se någon mening att vara med i förbundet, nu när porten till överenskommelser utanför avtalet har stängts.

Om nu konflikten blir så utdragen att den pågår till den sista kronan är slut i respektive parters konfliktkassor, kan det tyckas som om Hamnarbetarförbundet befinner sig i ett stort underläge. Men enligt Christer Thörnqvist har arbetsköparna, trots tillgång till Svenskt Närlingslivs konfliktpengar, en svag punkt.

– Svenskt Näringslivs stöd tyder på att de försöker hålla hamnarna skadefria, men det verkar orimligt att ersätta alla import- och exportföretag som berörs. Det är deras svaga punkt.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga