Intervjun #95/2018

Våldet fortsätter i fredens Colombia

Soraya Gutiérrez, ordförande i advokatnätverket CCAJAR, företräder många av dem som fallit offer för striderna om olagliga grödor eller värdefull jordbruksmark. Foto: Johan Apel Röstlund

Det har gått två år sedan det historiska fredsavtalet slöts mellan den colombianska staten och vänstergerillan FARC. Ändå dödas fler människorättsförsvarare än någonsin i det svårt konfliktdrabbade landet. ”Det finns så många företagare och rika markägare som är motståndare till avtalet”, säger människorättsadvokaten Soraya Gutiérrez.

Hösten 2016 riktades världens blickar mot Colombia. Ett fredsavtal undertecknades den 24 november, trots att en rådgivande folkomröstning sagt nej till avtalet med knappa marginaler. Ett hopp tändes hos många i den svårt plågade befolkningen. Ett hopp om upprättelse för offren, ett slut på våldet och en mer rättvis omfördelning av de väldiga naturresurserna.

Colombia lider fortfarande av sviterna av världens längsta väpnade inbördeskrig. Landet har miljontals internflyktingar som fördrivits från sina hem under den 50 år långa och blodiga konflikten.

Nu har två år gått sedan fredsavtalet och det sammanlagda våldet har visserligen minskat. Men situationen har blivit farligare än någonsin för människorättsförsvarare och ledarna av de många sociala, ursprungsfolks- och afrocolombianska grupperna som finns i landet.

Omkring var tredje dag dödas en person ur dessa rörelser i områden med stor militär närvaro. Mäktiga markägare som fortfarande motsätter sig fredsavtalet har intressen som leder långt in i kongressen; intressen som krockar med allt vad mänskliga rättigheter heter.

Soraya Gutiérrez, ordförande i advokatnätverket CCAJAR, är på Sverigebesök. Hon företräder många av dem som fallit offer för striderna om olagliga grödor som exempelvis koka, mineraler och värdefull jordbruksmark.

– Vår organisation har funnits i 40 år och vi utgår från tre linjer. Vi kämpar mot den omfattande straffriheten som råder i fallen kring kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för demokrati och en hållbar fred.

Soraya Gutiérrez och hennes kollegor samarbetar med både FN och en lång rad andra internationella organisationer för att övergången från väpnad konflikt till fred ska fungera.

Hon påpekar gång på gång att konfliktoffrens rättigheter alltid måste komma först. Samtidigt beskriver hon den nuvarande situationen i landet som extremt svår. FARC har visserligen lagt ner sina vapen och tagit politisk plats i kongressen i stället.

Det finns så många företagare och rika markägare som är motståndare till det här.

Men stora och tunga delar av fredsavtalet har inte implementerats ännu. Delar som på många sätt är avgörande för den stora gruppen fattiga lantarbetare och småbönder i landet.

– Det finns så många företagare och rika markägare som är motståndare till det här. För dem rör avtalet frågor som skulle innebära stora förändringar när det kommer till omfördelning, politiskt deltagande och narkotikahandel.

Sedan avtalet skrevs under har omkring 350 människorättsförsvarare mördats på grund av sitt deltagande i frågor kopplade till bland annat markrättigheter. Mest drabbade är afrocolombianer, ursprungsfolk och fackliga ledare.

Samtidigt lider befolkningen i områden som tidigare kontrollerades av FARC.
I utsatta regioner som Cauca, Antioquia och Norte de Santander har andra väpnade grupper tagit över. Ofta är de kopplade till de många drogkarteller som finns i landet och som inte sällan har starka förbindelser till högt uppsatta politiker i kongressen.

I somras valdes också en ny president. Det är något som satt ytterligare käppar i hjulet för fredsprocessen.

Ivan Duque Márquez kommer från det högerkonservativa Centerdemokraterna, ett parti som var tongivande bakom nej-kampanjen mot fredsavtalet. Han har sedan han tillträdde som president redan sagt att stora delar av avtalet ska rivas upp eller omförhandlas.

– Det finns ingen politisk vilja längre, den försvann med den nya presidenten. Men vi måste fortsätta kämpa. Det måste till garantier för oppositionen och rätten att protestera utan att mötas med våld behöver säkras. Utbildningen måste stärkas och civilsamhället måste få delta i politiken. Först då kan det bli förändring, säger Soraya Gutiérrez.

FARC har ju lämnat in sina vapen men staten har inte gjort sitt.

Under sitt tillfälliga besök i Sverige ska hon prata om fredsprocessen och hur CCAJAR arbetar. Det är uppenbart att hon är besviken på det rådande läget.

– FARC har ju lämnat in sina vapen men staten har inte gjort sitt. Som det ser ut nu misstänker jag tyvärr att vi snart kommer att få se en ny våldsvåg, säger Soraya Gutiérrez och fortsätter:

– För mig och stora delar av civilsamhället var avtalet ett hopp om förändring. Och visst, många liv har räddats sedan striderna mellan gerillan och armén upphörde, men för oss människorättsförsvarare har det blivit värre. Det är väldigt oroväckande.

En del i avtalet är frågan om omställning av kokaodlingen till andra grödor. I och med införandet av nya grödor har den nya regeringen återgått till gamla metoder med giftbesprutning av fälten, något som resulterat i fruktansvärda konsekvenser för både naturen och bönderna som arbetar på fälten. De som protesterar lever farligt.

Hoppet om en varaktig och fungerande fred har minskat i takt med att månaderna rullat på och Soraya Gutiérrez är tydlig med vilka hon menar bär ansvaret för utvecklingen.

– Det är alla med högerextrema intressen. Från den före detta presidenten Álvaro Uribe till dagens regering och alla högt uppsatta militärer. Och de markägare som finansierar de paramilitära grupperna. Helt enkelt alla de som vunnit på att människor tvingats bort från sina hem.

Uppståndelsen från omvärlden var enorm när fredsavtalet skrevs under. Hur tycker du att andra länder borde agera nu när så lite av avtalet implementerats?

– De länder som är garanter för avtalet måste fortsätta sin tillsyn med personal på plats. Det behövs också en tillsyn över hur de resurser Colombia får från exempelvis EU används.

Det är viktigt att sociala rörelser i andra länder sätter press på sina regeringar för att öka det politiska trycket på Colombia.

Soraya Gutiérrez nämner också att Colombia har blivit inbjuden att ansluta sig till OECD, och det finns riktlinjer gällande mänskliga rättigheter inom OECD. Hennes förhoppning är att resten av medlemsländerna ska se till att de rättigheterna följs.

– Omvärlden kan också agera på många andra sätt. Det är viktigt att sociala rörelser i andra länder sätter press på sina regeringar för att öka det politiska trycket på Colombia. Ha ögonen på oss och fortsätt med er närvaro. Det är jätteviktigt, säger Soraya Gutiérrez.

 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga