Gammelmedia, skäggbarn, extremistfack…

I alla länder utom diktaturer ses strejker, blockader, demonstrationer och protestaktioner som grundläggande mänskliga rättigheter. LO:s ledning har en annan syn. Varför lanseras begreppet extremistfack om deras konkurrenter just nu?

Ledare
Emil Boss är författare och facklig aktivist.
Foto: Eva Bergström

Nya högerradikala ord lanseras i snabb takt. Nu kan vi lägga ”extremistfack” till listan.

En snabb googling visar att ordet är färskt. Det verkar överhuvudtaget inte ha använts innan förra veckan. Du lär få höra det igen, så kom ihåg vem som skapade det: Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

”Vi har ingen anledning att försvara extremistfackens strejkrätt”, sade Johansson till Kommunalarbetaren den 21 juni. Han syftade på det tiotal fack som står utanför LO, framförallt Hamnarbetarförbundet och SAC Syndikalisterna. Intervjun var ett svar på att kommunalare var upprörda över att LO-ledningen förhandlat bort stora delar av strejkrätten.

Varför har inte ordet extremistfack använts förut? Googlar man ”extremistparti” dyker de flesta riksdagspartierna upp i träfflistan, men så är det också stor skillnad mellan fackföreningar och politiska partier.

Ett parti syftar till att vinna röster för att ta regeringsmakten och ansvaret för hela samhället. En fackförenings uppgift är att genom påtryckningsmetoder förbättra arbetsvillkoren för en grupp medlemmar som betalar fackavgift.

I alla länder utom diktaturer ses fackens påtryckningsmetoder – strejker, blockader, demonstrationer och protestaktioner – som grundläggande mänskliga rättigheter.

Hamnarbetarförbundet beter sig som ett alldeles normalt fack internationellt sett, men LO-ledningen har som bekant ryckt ut för att försöka lagstifta bort inte bara deras inflytande, utan inflytandet för samtliga fack utanför LO.

LO:s ledning har en annan syn. Hamnarbetarförbundet beter sig som ett alldeles normalt fack internationellt sett, men LO-ledningen har som bekant ryckt ut för att försöka lagstifta bort inte bara deras inflytande, utan inflytandet för samtliga fack utanför LO. Man proklamerar öppet att LO inte kommer att samarbeta med några andra arbetarfack och försöker sist men inte minst brännmärka alla organiserade arbetare utanför LO som extremister.

Det är allvarligt. Troligen är det ett brott mot ILO:s konventioner om föreningsrätt. Några av Sveriges ledande arbetsrättsexperter är övertygade om att LO:s nya förslag på strejkmonopol skulle fällas av Europadomstolen.

Varför lanseras begreppet extremistfack just nu? Vi kan naturligtvis bara spekulera, men Torbjörn Johanssons nyord ligger hur som helst i tidens anda.

Sverige har enorma problem med normalisering av den växande högerextremismen. FN riktar skarp kritik mot att vi låter rasisterna propagera fritt och att stat och polis bagatelliserar nazistiska mordbränder och bombdåd och likställer dem med husockupationer och flygbladsutdelningar från vänstergrupper.

Johansson spelar högerradikalerna i händerna genom att kasta sig in i striden om språket på den auktoritära sidan. Att anpassa sig efter den politiska opinionen kan möjligtvis sägas vara en uppgift för S – det vill säga, om det viktigaste för partiet bara är att behålla makten och lugnet – men politisk anpassning är knappast LO:s uppgift, lika lite som att kämpa för arbetsfred.

För tre år sedan åkte LO på studieresa till Kina. Första vice ordförande Tobias Baudin förfasade sig då på LO:s hemsida om hur statsfacket ACFTU har fackligt monopol, ”kopplingar till det styrande partiet” och att ledningen strävade efter att ”bevara Kinas sociala harmoni” i stället för att ta strid för arbetarnas intressen.

Baudin skrev varmt om hur tappra fackliga aktivister kämpade för fristående demokratiska småfack trots monopolet från fackjätten. Hela reportaget blir en skrattspegel.

Moa Martinsson, Stig Dagerman, Tage Danielsson, Folke Fridell, Vilhelm Moberg, Eyvind Johnsson, Ottar – den svenska fackföreningsrörelsens historia är full av extremister om vi ska tro LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Frågan är var det perspektivet placerar honom själv.