Inrikes #42/2018

Förslag om minskat våld mot kvinnor kritiseras

Regeringens särskilda utredare menar att utbytet av information mellan olika myndigheter måste förbättras för att komma till rätta med mäns våld mot närstående. Bilden är arrangerad. Foto: Anders Wiklund/TT

Bättre samordning och ett nationellt kunskapscentrum. Det är ett par av de förslag för att minska mäns våld mot kvinnor som regeringens utredare presenterade i veckan. Men Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, menar att utredningen är otydlig och att åtgärderna som föreslås är svåra att genomföra.

Utredningen ”Att bryta ett våldsamt beteende – återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld” presenterades i veckan. Bakom den står regeringens särskilda utredare och tillika generaldirektören för Kriminalvården, Nils Öberg.

Nils Öberg. Foto: Pontus Lundahl/TT

Syftet med utredningen är att den som utövar våld ska sluta och bland annat föreslås ett nationellt centrum för samordning och kunskapsutveckling, där de som arbetar med våldsutövare ska få stöd. Även kommunerna föreslås få större ansvar så att flera specialistmottagningar kan inrättas för att hjälpa män att ändra sitt våldsbeteende.

Dessutom vill utredarna att stödet till de män som själva söker hjälp att förändra sitt våldsamma beteende ska bli bättre.

Nils Öberg menar också att utbytet av information mellan olika myndigheter måste förbättras för att komma till rätta med problemen.

– Vi behöver få till ett samarbete mellan framför allt kommuner och landsting. De här männen dyker upp i ett tidigt skede i sjukvården och om inte landstingen hjälper till att identifiera dem då, ja då vet vi inte vilka de är, sade Nils Öberg under regeringens presskonferens.

Det finns något som hela tiden går igen i sådana här utredningar, och det är att satsningarna bygger på frivillighet bland männen.
Jenny Westerstrand, ordförande för Roks

Men utredningen sågas nu av Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks.

– Utredningen är inte tydlig och jag har svårt att se hur regeringen skulle kunna genomföra de här sakerna. Ansvaret läggs till stor del på enskilda aktörer, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, till Arbetaren.

Roks anser också att regeringens utredning siktar fel och efterlyser därför en omprioritering.

Jenny Westerstrand Foto: Severus Tenenbaum

– Jag tycker att resurserna omedelbart ska satsas på att hjälpa de våldsutsatta kvinnorna, tjejerna och barnen. Alla medel ska in där, säger Jenny Westerstrand och fortsätter:

– Det är inte så att vi inte tycker att man ska jobba med förebyggande åtgärder bland män. Men det finns något som hela tiden går igen i sådana här utredningar, och det är att satsningarna bygger på frivillighet bland männen samtidigt som det är väldigt snäva tyglar när det kommer till boenden för utsatta kvinnor.

Andra förslag som presenterades var bland annat att Kriminalvården ska få upprätta en individuell plan för våldsverkare och att både socialtjänst som hälso- och sjukvård ska få möjlighet att lämna uppgifter till polisen genom att en sekretessbrytande regel införs i offentlighetslagen.

– Det är aldrig kvinnor samhället ska begränsa friheten för, det borde vara männen som slår vars frihet vi inskränker, säger jämställdhetsminister Lena Hallgren i ett pressmeddelande.

Regeringens utredare Nils Öberg föreslår att de tilltänkta lagarna ska träda i kraft i januari 2020.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984