Kultur #40/2018

Politiska tendenser i svenska vardagskök

Avfall, disk och smuts är ofrånkomliga baksidor av köksarbetet och en del av texterna i boken behandlar dessa. Foto: Herman Ronninger/TT

Att de svenska köken under 1900-talet avspeglat samhällsförändringarna under samma tid, framgår av Köket. Rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. Boken ges ut av Nordiska museets förlag med texter som speglar bruket av köket och dess utrustning, utifrån forskning om det moderna köket. Det är en spännande och fördjupande läsning, med […]

Att de svenska köken under 1900-talet avspeglat samhällsförändringarna under samma tid, framgår av Köket. Rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet.

Boken ges ut av Nordiska museets förlag med texter som speglar bruket av köket och dess utrustning, utifrån forskning om det moderna köket. Det är en spännande och fördjupande läsning, med både fotnoter och ett tillhörande rikt bildmaterial där det senare i sig utgör halva nöjet.

[BOK] Köket. Rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet.
Ulrika Torell, Jenny Lee & Roger Qvarsell (red.)
Medverkande: Ulrika Torell, Jenny Lee, Roger Qvarsell, Kerstin Thörn med flera
Nordiska museets förlag, 2018

”Det långa 1900-talet” är ett begrepp för tiden som sträcker sig från det sena 1800-talet till 2000-talets början och är alltså den period texterna berör. Genom folkhem, gröna vågen och nyliberalism kan vi se hur köket följt med. Det är hemmets centrala rum i vilket förändringar och (bostads-)politiska tendenser blir märkbara, med ändrade levnadsvanor och konsumtionsmönster.

Resan tar sin början i trångboddhet, avsaknad av rinnande vatten och via de standardiserade köken hamnar vi så småningom i dagens trender, med köket som uppvisning och statusmarkör.

Läsningen är ofta fascinerande, också kring de mest vardagliga ämnen och företeelser. Som om hur mycket utrustning skapades för att underlätta arbetet i köket då arbetarklassens kvinnor sökte sig till andra yrken på fabriker och kontor. Utan köksor, hushållerskor och hembiträden förväntades borgerliga kvinnor klara sina hushåll själva.

Helst skulle smutsen (liksom tjänstefolket) inte synas.

Avfall, disk och smuts är ofrånkomliga baksidor av köksarbetet och en del av texterna behandlar dessa. Som städernas försök till sopsortering och kompostering under det tidiga 1900-talet, bland annat i Stockholm. På landsbygden förekom redan en sådan uppdelning av hushållets avfall.

Helst skulle smutsen (liksom tjänstefolket) inte synas hursomhelst.

De kök som framtogs på 1930-talet bröt med det äldre klassamhället då det gjorde anspråk på att skänka arbetarklass, och den medelklass som växte fram, modernitet och en annan hygienisk standard än tidigare.

Klass och smak återkommer ofta i läsningen. Inte bara då problematiserandet av den ständiga fostran av arbetarklassen och dess förmodade brist på smak. Det inredningsreportage från 2010 med den fräsande teppanyakihällen i ett ungt, välbärgat pars vindsvåning, omnämns för uppmärksamheten kring reportagets okritiska hållning till hyllandet av livsstilen. Kanske ett undantagsfall, för annars verkar ofta borgerliga ideal fått stå modell.

Etiketten från borgerliga hem- och familjeideal från 1800-talet som sipprade nedåt och reproducerades i handböcker för hur 1950-talsfamiljen skulle samlas kring köksbordet för att äta tillsammans är bara ett exempel.

Berättelsen om de svenska köken pågår än också på detta område, med tendenser till en återgång till 1800-talets borgerliga umgängesformer och middagsbjudningar.

Många män ”hjälpte till” med enklare städning och disk från 1940-talet och framåt, särskilt i hem där kvinnan också hade ett förvärvsarbete.

I sista kapitlet jämförs kök från tre kataloger från 1990-talet och framåt. Här får ”drömköken” ta plats i analyser av köket, som påtalar hur innehavarens sociala och ekonomiska status finns inbäddat i uppvisningen av det. Dels finns köket som saluförs som lantligt och ”traditionellt”, i själva verket en fri fantasi om ett ”förr i tiden” som inte har någon motsvarighet i de äldre svenska lantköken.

En annan är ”retro-köket” som blickar tillbaka till folkhemmet, där det ibland kan finnas ett omhuldande av folkhemmets ideal men långt ifrån nödvändigtvis. Bådadera är likväl romantiserade föreställningar, inte bara av köket utan av livet kring det.

I Köket. Rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet, handlar kökets utveckling och utformning lika mycket om människorna som använt köken. Som familjeideal och föreställningar om genus, det var längesedan den sortens skämtteckningar boken nämner förekom, där straffet åt den äkte maken för sen hemkomst efter en blöt kväll på krogen, bestod i att ”hjälpa till med disken”. Många män ”hjälpte till” med enklare städning och disk från 1940-talet och framåt, särskilt i hem där kvinnan också hade ett förvärvsarbete.

Nog hade jag trott att boken skulle ta upp könens inbördes arbetsfördelning, eller brist på sådan i köksregionen, så desto mer uppfriskande var det att se hur relationerna mellan samhällsklasserna återkommer i flera av texterna.

Här är det svårt att inte börja reflektera. Som kring de senaste årens vurm för ”vett och etikett”. Eller hur det redan på 1940-talet tycktes passé då man som framgår i boken inte längre beklagade sig över bristen att hitta ett hembiträde. För på sätt och vis kan man nog säga att utvecklingen gått tillbaka, med tanke på pigtjänster och matkasseleverering till dörren det senaste decenniet.

Vidare står vi återigen med en för många påtvingad trångboddhet, otänkbar för bara några få decennier sedan. Vi lever i en tid med allt mer återväxande klassklyftor där bland annat det dyra drömköket visar upp för omgivningen hur bra du lyckats!

Boken är givande läsning, helt enkelt.

 

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga