Utrikes #36/2018

Centralamerikas folk kräver ökat inflytande

Invånare från San Rafael Las Flores genomför en sittande demonstration utanför konstitutionsdomstolen i Guatemalas huvudstad. De kräver att domstolen stoppar gruvbolaget San Rafael. Foto: Edgardo Ayala/IPS

Lokalinvånare blockerar vägen som leder till gruvan San Rafael Las Flores, 96 kilometer söder om Guatemalas huvudstad. De vill stänga gruvan, som de menar bara har haft negativ inverkan på deras närområde sedan den öppnade 2007. De är en del av en rörelse i hela Centralamerika där ilskan växter över storskaliga infrastrukturprojekt som inte involverar lokalbefolkningen.

Rudy Pivaral, en 62-årig lantbrukare, säger att han drabbats av vattenbrist sedan gruvprojektet inleddes. Han kan inte längre få två eller tre skördar per år, och dessutom har förorenat vatten gjort människor sjuka, säger han.

Omkring 96 familjer i byn La Cuchilla, i närheten av gruvan, har också tvingats flytta på grund av att vibrationer förstört deras hus.

De protesterande är en del av en rörelse i hela Centralamerika där ilskan växter över storskaliga, ofta utlandsägda, infrastrukturprojekt som inte involverar lokalbefolkningen.

I slutet av april arrangerade miljöorganisationer det andra regionala mötet för nätverket Centralamerikanska alliansen mot gruvbrytning. Mötet avslutades genom att deltagarna krävde att regeringarna i deras region följer internationella och regionala regler som säger att lokalbefolkningen har rätt att konsulteras innan stora projekt inleds.

– Vi uppmanar de centralamerikanska regeringarna att se över hållbarheten i det de kallar utveckling, säger Julio González på den guatemalanska miljöorganisationen MadreSelva.

Lokala organisationer hoppas att de genom att gå samman i en allians ska kunna göra sina röster hörda.

Det här är inte rätt, och det värsta är att de aldrig frågade oss om vi ville ha de här företagen här.

Rosa Dávila, matlagare till protestdeltagarna i San Rafael

I San Rafael har vägspärren satts upp av invånarna i det lantliga samhället Casillas. Inga transporter till eller från gruvan kommer förbi. Företaget som driver gruvan är ett dotterbolag till det kanadensiska företaget Tahoe Resources.

– Det här är inte rätt, och det värsta är att de aldrig frågade oss om vi ville ha de här företagen här, säger Rosa Dávila som lagar mat till deltagarna i protesten.

Det står i ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk att regeringar ska konsultera invånarna när en stat eller myndighet ger utvinningsrätt inom urfolkens traditionella landområden. Konventionen trädde i kraft 1991 och har ratificerats av 22 länder, bland dem alla länder i Centralamerika utom El Salvador och Panama.

Men i Centralamerika har regeringarna sällan satt igång med konsultationer, eftersom de är rädda för att dessa ska försena och försvåra projekten, menar aktivisterna i alliansen. I stället har ursprungsfolken själva börjat konsultera de berörda människorna.

I Guatemala tillhör 63 procent av landets invånare ursprungsfolk och där har omkring 90 samråd genomförts.

– Innan vattenkraftsbolaget satte igång frågade vi invånarna om dessa företag hade rätt att ta våra floder och en överväldigande majoritet svarade nej, säger den 69-årige mayaindianen Cirilo Acabal Osorio.

Han kommer från kommunen Uspatán i Quiche i nordvästra Guatemala och berättar att de hittills har lyckats hindra företaget att sätta igång med utvinningen av vattenkraft i åtta samhället i regionen, där majoriteten tillhör mayafolket.

Staten fortsätter att strunta i folkets vilja.

Pedro Landa, organisationen ERIC i Honduras

I Honduras har över 40 öppna möten hållits där lokalbefolkningen har motsatt sig liknande projekt på deras mark, säger Pedro Landa vid ERIC, en organisation knuten till jesuiterna.

– Men staten fortsätter att strunta i folkets vilja, säger han.

I El Salvador är situationen en annan. Där förbjöd regeringen i mars 2017 all utvinning av metaller. Men på grund av ett maktskifte efter valet i mars i år kan situationen komma att ändra sig igen, säger Rodolfo Calles vid den ickestatliga organisationen Cripdes.

ILO:s konvention 169 omfattar enbart ursprungsfolks rätt till inflytande över utvecklingen inom deras traditionella landområden, men experter som deltog på alliansens möte menar att områden som inte domineras av urfolk också har rätt att bli informerade.

I länder eller regioner utan ursprungsbefolkning kan man använda andra mekanismer som finns i nationella lagar, exempelvis krav på folkomröstningar, enligt Sonia Gutiérrez, medlem i förbundet för maya-jurister.

Deltagarna vid alliansmötet fördömde också det ökade våld och hot som miljöaktivister i regionen utsätts för. Pedro Landa från ERIC säger att över 127 miljöaktivister har dödats i Honduras, ett land där över 800 utvinningsprojekt och 143 vattenprojekt har fått tillstånd de senaste åren. Ett av offren var Berta Cáceres som i mars 2016 sköts ihjäl efter att lett motståndet mot byggandet av ett vattenkraftverk.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga