Sömnsvårigheter, nedstämdhet och magont. Allt fler unga uppger att de mår psykiskt dåligt. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten som nu menar att skolan måste stärkas.
I en färsk rapport från Folkhälsomyndigheten pekas skolan ut som en betydande orsak till att allt fler tonåringar mår psykiskt dåligt. Värst drabbade är enligt myndigheten flickor. Antalet ungdomar i åldern 13 till 15 år som lider av problem kopplade till psykisk ohälsa har fördubblats sedan mitten av 1980-talet.
Vid sidan av situationen i skolan pekas även förändringarna på arbetsmarknaden ut som en viktig del i ungas mående.
– Ungdomsarbetslösheten har stigit. Det är också svårare att komma in på arbetsmarknaden, vilket även påverkar de yngre tonåringarna, säger Petra Löfstedt, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Folkhälsomyndigheten har i arbetet med rapporten undersökt en rad områden: faktorer inom familjen, socioekonomiska förutsättningar, skola och lärande samt övergripande samhällsförändringar. Myndigheten har även tittat på digitala medier och deras möjliga inverkan på utvecklingen av barn och ungas psykiska ohälsa.
Skolan i Sverige har genomgått flera genomgripande förändringar sedan 1990-talets början, skriver myndigheten. Högstadieelevernas skolprestationer har försämrats i takt med att allt fler säger sig må dåligt.
– Det finns tydliga tecken på samband mellan sämre skolpresentationer och ökad risk för psykosomatiska besvär. Långvarig stress är också någonting som påverkar hälsan negativt, säger Petra Löfstedt i pressmeddelandet.
Folkhälsomyndigheten efterlyser därför åtgärder som syftar till att stärka skolan. Även Kommissionen för jämlik hälsa samt Skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa en bättre lärandemiljö.
