Film #15/2018

Skyltdockor på film

Stefan Jarls nya spelfilm Innan vintern kommer bjuder på många förutsägbara scener, enligt Josephine Askegård. Foto: Folkets bio

[FILM] Innan vintern kommer Regi: Stefan Jarl Identifikation är vägen till empati. Konsten handlar väldigt mycket om att skapa en personlig känsla för den som skildras, det gäller film såväl som litteratur och bildkonst. Så kan man förändras och förändra världen, förhoppningsvis. Stefan Jarl, framför allt dokumentärfilmare, har i sitt filmskapande ägnat mycket tid åt […]

[FILM] Innan vintern kommer
Regi: Stefan Jarl

Identifikation är vägen till empati. Konsten handlar väldigt mycket om att skapa en personlig känsla för den som skildras, det gäller film såväl som litteratur och bildkonst. Så kan man förändras och förändra världen, förhoppningsvis.

Stefan Jarl, framför allt dokumentärfilmare, har i sitt filmskapande ägnat mycket tid åt att krypa riktigt nära sina objekt (människor och natur), ofta in på huden. Med hjälp av starka musikillustrationer följer vi med i det eviga kriget mellan starka men sköra känslor och lönsamhet eller bara maktanspråk som skadar. Ofta med en stor sorg över den senares ständiga seger.

I den korta spelfilmen Innan vintern kommer dukas ett schematiskt sceneri upp: Mamma, pappa och son i elvaårsåldern lever ett pastoralt, på en gård på landet. I fonden mullrar inbördeskriget upp.

Pappa försöker hålla ångesten borta genom att bita ihop och förneka faran genom repliker som ”Ingen kommer hit, vi är inte viktiga för dem” eller ”det är ingen fara, han var lite dum bara”, som svaret på sonens oroliga frågor. När grannen vill ha stöd i motståndskampen blir svaret ”Håll mig utanför”.

I Stefan Jarls film blir karaktärerna som skyltdockor. Det allseende barnet som gömmer sig, mannen som ynkrygg.
I Stefan Jarls film blir karaktärerna som skyltdockor. Det allseende barnet som gömmer sig, mannen som ynkrygg. Foto: Philip Øgaard

Armand Amars sorgsna soundtrack med Balkankänsla i instrument som doudouk och oud signalerar närhet till andra ”konflikter” i världen som vi lärt känna främst genom några av dess offer som lyckats ta till sig till Sverige som flyktingar, som kriget i det forna Jugoslavien som utspelade sig så nära och så nyligen.

Den identifikationen gör också att människorna i sin förmenta idyll redan från början är förlorade. Vi vet hur det ska gå, handlingen är redan från början skildrad som ett minne.

Med några få skådespelare spelas enkla och inte så lite förutsägbara scener upp. Den känslokalla milisen som dyker upp och intar hemmet, det oskyldiga men allseende barnet som gömmer sig, mannen som ynkrygg, gråtande över sitt ”svek” i passiviteten när ”hans” kvinna våldtas, djuren som skadas.

Samtidigt som det är djupt obehagligt är det någonting som skaver med det övertydliga scenariot. Människorna blir skyltdockor som läser ur manus, pojken på sin vita häst en Skorpan Lejonhjärta som vi förstår är den som ska ta över kampen.

Med god vilja går det att identifiera sig en stund, men de här människorna känns mycket långt från verkligheten.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Världen har ögonen på svenskars stöd för PKKs syriska grenar i Rojava. Men hur mycket vet du om PKK, PYD och YPG? Prenumerera på vårt nyhetsbrev nu så får du ett samlat paket av Rojava-rapportering och upplåsta reportage direkt i brevlådan.

Klicka här för att stänga