Ett år av gnäll och segrar

Bojkotter är destruktiva. Exponeringar är rättslösa. Upprop förpestar debatten. Protestaktioner skymmer folkviljan. 2017 bjöd på mycket gnäll från olika makthavare som tvingades backa för sociala rörelser.

Ledare
Emil Boss är författare och facklig aktivist.
Foto: Eva Bergström

Det brukar lyftas fram som en medborgerlig dygd att följa lagar och avtal: Om vi alla bara i god ordning lägger vår röst vart fjärde år och överlämnar rättvisefrågorna till politikerna och fackets funktionärer så ordnar sig det mesta. I samma anda framställs lagstiftningen som en sorts teknikutveckling: Nya lagförslag tas fram av experter som sedan lämnar över till andra experter för utformning, testning och justering.

Men så fungerar det inte. Inte alltid.

Lagar och avtal skapas ju också av plötsliga åsiktsyttringar, uppblossande ekonomiska konflikter och förändringar i styrkeförhållandena mellan olika intressen i samhället. Det kan gå snabbt. Expressordrarna till juridikfabriken beror ofta på gräsrotsaktivism.

Ofta ondgör sig makthavarna högljutt över gräsrötternas hemska metoder för att sedan, när aktivisterna fått igenom sina krav, bli ganska tysta.

Men sedan då? När gräsrötter får makthavare att ompröva eller fatta nya beslut ligger det i sakens natur att alltsammans slätas över. Ofta ondgör sig makthavarna högljutt över gräsrötternas hemska metoder för att sedan, när aktivisterna fått igenom sina krav, bli ganska tysta. Därför är det viktigt att uppmärksamma och komma ihåg när aktivisterna faktiskt vinner.

Här kommer en kort tillbakablick på några av 2017 års sociala kamper inom asylrätt, feminism, arbetsrätt och antirasism.

I slutet av november föreslog regeringen en amnesti för de ensamkommande unga flyktingarna från 2015. Förslaget är inte i hamn ännu (medan du läser det här fortsätter fängslandet och deporteringarna) – ändå har reformförslaget stor potential. Det kom som ett svar på föreningen Ung i Sveriges demonstrationer och aktioner.

I början av december föreslog kulturministern nya sanktioner och uppförandekoder inom kultursfären. Och mellan fackförbunden pågår nästan som en tävling om vem som kommer att framstå som den som tar problemen med sexuella övergrepp på störst allvar. Allt är förstås reaktioner på exponeringarna och uppropen i den historiska #Metoo-kampanjen.

Nu måste monopolet premiera goda arbetsvillkor och avvisa viner som exponerats med missförhållanden.

I slutet av december ändrades avtalet mellan staten och Systembolaget. Nu måste monopolet premiera goda arbetsvillkor och avvisa viner som exponerats med missförhållanden. Utslag av plötslig välvilja? Nej, resultat av en bojkott mot Sydafrikanska vintillverkare och av folkrörelsekampanjen Rättvis vinhandel.

Aktivister nådde också andra konkreta resultat. Exempelvis backade bokmässan i Göteborg. Nästa år är den rasistiska tidningen Nya Tider inte längre välkommen. De bojkottande författarna drog på sig kulturelitens vrede, men vann ändå.

Blir 2018 det år då vi äntligen får se en reform av de misogyna våldtäktslagarna? Demonstrationerna i Fittja ger hopp om det. Låt oss stolt bära med oss makthavarnas gnäll in i det nya året. Det är en påminnelse om att lagen inte bara ligger i deras händer, utan också i våra.