Artikel 1 av 2

Almega kartlägger fackliga inför konflikter

Att som arbetsköpare konfrontera enskilda anställda under en facklig strid har länge ansetts olämpligt. Men sedan åtminstone 2013 har arbetsköpar­organisationen Almega som stående rutin att försöka få anställda att svara på om de är fackmedlemmar, eller om de ska strejka ändå.

Inrikes
Facklig tillhörighet är en skyddad uppgift enligt Personuppgiftslagen, PUL, och får som grundregel inte efterforskas av arbetsköparen. De senaste åren har Almega uppgett att de uppmanar sina medlemsföretag att inför stridsåtgärder kontrollera vilka anställda som är med i facket.
Foto: Arbetaren

Sedan 2013 har facken slagit larm om att Almegaföretag tycks ha infört en ny rutin att försöka förmå anställda att uppge om de är medlemmar i facket när det vankas strejk. Under de tre senaste avtalsrörelserna har varslade arbetsköpare framför allt via färdigtryckta blanketter, men också via sms och internmejl, velat få reda på om de anställda är anslutna, eller om de är oorganiserade och i så fall om de tänker strejka eller inte.

Från fackligt håll har reaktionerna varit uppbragta och tilltaget har ansetts vara ett sätt att försöka pressa anställda att inte delta i stridsåtgärderna.

– Jag blev ju väldigt upprörd. Vi har ändå vissa demokratiska rättigheter. Då tycker jag inte att de ska rota i de anställdas facktillhörighet. Det slutade med att ingen fyllde i det på mitt arbetsställe, sade Claes Ek, sektionsordförande för Seko på Bring Citymail, till Arbetaren 2013.

Jag blev ju väldigt upprörd. Vi har ändå vissa demokratiska rättigheter. Då tycker jag inte att de ska rota i de anställdas facktillhörighet.
Claes Ek, sektionsordförande för Seko på Bring Citymail, till Arbetaren 2013

Facklig tillhörighet är en skyddad uppgift enligt Personuppgiftslagen, PUL, och får som grundregel inte efterforskas av arbetsköparen. Ett brott mot det har både böter och fängelse i straffskalan. Men facken har också anfört i media att den kan röra sig om ett brott mot föreningsrätten, även det en allvarlig anklagelse.

FAKTA | Almegas och Visitas kartläggning vid strejkvarsel

– 2013 september – Bring Citymail (Seko)
Efter strejkvarsel uppmanas de anställda på flera terminaler av arbetsköparen att fylla i formulär om fackmedlemskap. Om de inte är orgniserade uppmanas de ange om de tänker strejka.– 2016, april – Sodexho (Fastighets)
De anställda uppmanas svara på ett sms från arbetsköparen med samma frågeställning.- 2016, april – Flera företag som varslats i samband med Unionens och Sveriges Ingenjörers strejk för flexpension (Unionen)
De anställda får fylla i formulär, men också ange andra anställdas fackmedlemskap.– 2016, maj – ISS (Seko)
Spårtrafikanställda uppmanas fylla i standardiserat formulär.– 2016, december – Privat vårdsektor (Kommunal)
Anställda uppmanas fylla i samma formulär från arbetsköparen.– 2017, april – Flera företag  i hotellbranschen (HRF)
Anställda uppmanas fylla i formulär som medlemsföretagen uppger kommer från Visita. Formuläret är så när som på ett ord identiskt med Almegas.– 2017, oktober – Casino Cosmopol (HRF)
Anställda på fyra varslade kasinon får internmejl från respektive personalchefer med uppmaning att uppge fackmedlemskap.

– Det är upprörande. Det är en demokratisk rättighet att tillhöra en fackförening. Att undersöka detta kan bara mynna ut i försök att pressa enskilda individer att arbeta trots strejk. Det är ett hot mot demokratin, sade Per Persson, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket, HRF, under konflikten vid Casino Cosmopol tidigare i år.

Sedan 2013 har Arbetaren rapporterat om att företeelsen, vid strejkvarsel, drabbat fackförbunden Seko, Fastighets, Unionen, Kommunal och HRF. Vid alla tillfällen förutom ett var det ett företag anslutet till Almega som genomförde kartläggningen. Vid ett tillfälle var det ett företag anslutet till den Almega närstående arbetsköparorganisationen Visita.

Arbetaren har också tidigare gått igenom rättsläget med Datainspektionen. Även om ett förbud är grundregeln får arbetsköpare efterforska om det sker för att denna ”skall kunna fullgöra sina skyldigheter eller utöva sina rättigheter inom arbetsrätten”.

Det är något som Almega har tagit fasta på och till Arbetaren har Almegas chefsjurist Jonas Stenmo uppgett att deras tolkning är att det är tillåtet om ”arbetsgivaren behöver uppgifterna”.

– Man har alltid rätt att tillfråga om anställda är medlemmar eller inte. Det bygger hela den svenska modellen på, säger Jonas Stenmo även nu när Arbetaren frågar.

Enligt flera av de drabbade facken och den tidigare förbundsjuristen på LO-TCO Rättsskydd Kurt Junesjö är arbetsköparens behov av att få reda på hur en strejk drabbar företaget negativt inte det ”legitima syfte” som krävs. Kurt Junesjö, som anser agerandet vara ett stort övertramp, menar också att facken borde ingripa handfast mot företeelsen.

Men även om de fackliga parterna har varit upprörda tycks frågan ständigt ha nedprioriterats så fort parterna träffat avtal. Till Arbetaren bekräftar Sofie Rehnström, jurist på LO, att moderorganisationen inte heller anser frågan ha hög prioritet, eller har lagt några större resurser på att utreda rättsläget. Fackets upprördhet förklarar hon med att i en konfliktsituation ”ska de vara upprörda”.

Under de fyra år som Arbetaren har följt frågan har de företag som utfört kartläggningen och Almega ömsom hänvisat till varandra som inititativtagare. Men efterhand har Almega uppgett att det är en fastlagd rutin vid konflikt och att organisationen uppmanar sina medlemsföretag att utföra den.

När Arbetaren tar del av Almegas konfliktinstruktioner till medlemsföretagen, daterade 2016, anges kartläggningen som det första steget vid ett strejkvarsel efter att man upprättat en ”konfliktorganisation”. Till Arbetaren uppger nu Almega att rutinen dessutom inte är ny utan något ”helt normalt” inom den svenska modellen.

Jonas Stenmo.
Foto: Almega

– Jag vet inte om vi börjat med det nu, det har vi nog alltid gjort. Jag förstår inte varför den här frågan ens kommer upp, säger Jonas Stenmo.

Almegas arbetsgivarpolitiska chef Stefan Koskinen säger dessutom att rutinen använts så länge Tidningsutgivarna, arbetsköparorganisationen för pressen, varit del av Almega. Han själv, med bakgrund i just den organisationen, säger att så länge han var en del av den ”ställde vi alltid frågan”. Uppgiften dementeras dock av flera mångåriga centrala källor inom Journalistförbundet, SJF.

– Att det skulle förekommit registrering i förväg skulle man ha fått reda på. Upprörda medlemmar skulle ha hört av sig. Jag tror inte på Koskinen här, det ska man inte göra, säger Magnus Lindström, pensionerad central ombudsman på SJF, som deltagit i organiseringen av varenda strejk på dagspressområdet sedan 1980.

Jag tror inte på Koskinen här, det ska man inte göra.
Magnus Lindström, pensionerad central ombudsman på SJF

Från fack och forskare har det framförts att det inte är en slump att det är just Almega som tryckt på kartläggningsstrategin. I stället beskrivs organisationen som den mest militanta i sin kritik mot strejkrätten, och att metoden att kartlägga enskildas strejkvilja är ett led i en långsiktig politisk strategi att angripa fackens möjligheter till stridsåtgärder.

Men både Jonas Stenmo och Stefan Koskinen säger till Arbetaren att några andra motiv än att kunna förutsäga hur en strejk kommer att drabba företagen finns det inte. De förnekar även att det skulle finnas ett motiv att minska antalet strejkande.

– Vi kan inte påverka strejkens omfattning. Det har ju inte att göra med det. Det vi vill veta är vilka som direkt har för avsikt att strejka, säger Jonas Stenmo.

Så det finns inga planer på att sluta med rutinen?

– Nej, absolut inte. Jag har planer på att övertyga de fackliga organisationerna att stå upp för den fackliga modellen.

Artikel 2 av 2

Skilda reaktioner på kartläggningarna

Åsikterna om hur man ska se på arbetsköpares kartläggning av anställdas fackliga tillhörighet i samband med konfliktvarsel går isär. Även bland fackliga företrädare görs olika bedömningar om hur allvarligt man ska se på företeelsen.

Inrikes

”Det är ett intrång i det privata”

Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap på Högskolan i Skövde, är en av Sveriges av media mest intervjuade strejkexperter. Han ser Almegas kartläggning av fackliga i samband med konflikter som en nygammal företeelse.

Arbetsköpares intresse för att kontrollera hur stor del av arbetskraften som är organiserad är dock inget nytt, menar han.

– Om strejker är hot mot den svenska modellen så finns det åtminstone inget stöd för den tesen i förra årets statistik, säger forskaren Christer Thörnqvist.
Foto: Edith Beckman
 

– Att försöka kartlägga vilka som är fackligt aktiva har arbetsgivare gjort ända sedan fackföreningsrörelsen börjat växa och bli stor. Långt efter föreningsfriheten kom till fick man på vissa arbetsplatser garantera att man inte var med för att få anställning, säger Christer Thörnqvist till Arbetaren.

Däremot, allt eftersom den svenska modellen blev etablerad och förhandlingar parterna emellan institutionaliserades, växte också ett sorts gentlemens agreement fram att inte fråga enskilda. Så länge det var troligt att majoriteten var organiserade fanns ju inte heller behovet att fråga, menar Christer Thörnqvist. Men nu, trots sjunkande organiseringsgrad, ifrågasätter han ändå arbetsköparnas skäl att efterforska medlemskap i samband med konflikt.

– Även de som inte är med i facket har ju rätt att delta i strejken om den är varslad. Det är en lite ful påtryckning och ett intrång i det privata, säger han.

Du tror att eftersforskningen är en påtryckningsmetod för att minska strejkverkan? 

– Det är ju ganska uppenbart vad syftet är om det är inför en konflikt.

Att det är just Almega som anammat den fackliga kartläggningen som metod inför konflikt förvånar honom inte.

– Det är de som är absolut mest militanta och har den mest fientliga inställningen till facket inom Svenskt Näringsliv. Om det är någon som gör det är jag inte förvånad att det är de.

Varför börjar det hända nu?

– Almega har ju politiserats mer och mer och blivit mer milititanta. Ett annat tecken på det är att man tar in Anna-Karin Hatt, en avdankad centerpartistisk politiker, som vd. Om man pratar om hökar och duvor inom svensk arbetsgivarrörelse – då är Svensk Handel
duvorna och Almega hökarna. Det här är ett led i deras radikalisering.

Om Christer Thörnqvist inte är förvånad över Almegas agerande är han desto mer förvånad över den fackliga responsen. Hittills har facken nöjt sig med att i samband med konflikter fördöma agerandet, men någon samlad facklig offensiv mot det har hittills uteblivit.

– Det har jag svårt att förstå. De borde gå på offensiven tycker jag.

 

”Man får tåla lite”

Sofie Rehnström säger att LO är medvetna om att Almega sedan ett antal år på rutin försöker förmå anställda att svara på om de är medlemmar i facket inför konflikter. 

Enligt henne råder det dock ingen samstämmighet om hur allvarligt man ska ta på företeelsen.

Sofie Rehnström.
Foto: LO

– När det gäller konfliktvarsel och man ligger i konflikt har man högre tolerans. Då får man tåla lite, säger Sofie Rehnström till Arbetaren.

Anser ni att arbetsköparen har rätt att försöka förmå anställda att uppge medlemskap i fackförening inför en konfliktåtgärd?

 

– Allt som är oreglerat får man göra. Det skulle kunna vara föreningsrättskränkning teoretiskt sätt. Men då ska det inkludera en åtgärd eller ett hot om åtgärd. Man kan skicka ut en blankett, men frågan är vad som händer om man inte fyller i. Då närmar det sig området där det inte är okej.

Sofie Rehnström tror att Almega har infört rutinen som ett sätt att utnyttja att fackets medlemsantal försvagats. Men hon vill inte spekulera om huruvida arbetsköparorganisationen har en långsiktig agenda med metoden.

För ni en diskussion inom LO kring Almegas agerande?

– Nja, förbunden har lite olika synpunkter kring vad man ska göra. Det har ju poppat upp vid några Almegavarsel och då har vi diskuterat det och sagt att det bara är något att säga nej till.

Ser ni det inte som en allvarlig fråga?

– Så länge det är på den här nivån vet jag inte. Det kan vara hotfullt beroende på hur stämningen är på arbetsplatsen, men jag tänker inte säga om det är allvarligt eller inte.

När det har hänt har fackliga företrädare gått ut och varit väldigt upprörda.

– Det är en konfliktsituation, de ska vara upprörda

Så allt är bara ett spel?

– Nej, det är klart det inte är.

Men ni arbetar inte utifrån någon gemensam åtgärdsplan för att stoppa det?

– Inte i dagsläget, eftersom det bara poppar upp i några konflikter.

 

”Skrattretande, men tragiskt”

2013 hörde Jenny Bengtsson för första gången talas om kartläggning av fackliga i samband med konflikt. Att chefer luskar i anställdas medlemskap var inget nytt, men i samband med att HRF lade sympativarsel med Seko på Citymail var det första gången som det verkade komma från högre ort – arbetsköparorganisationen Almega.

Jenny Bengtsson.
Foto: Privar

– Jag minns att jag tänkte: ”Man kan inte sätta åt enskilda anställda, vad fan håller ni på med?”

 

För några veckor sedan fick Jenny Bengtsson uppleva företeelsen själv i samband med HRF:s varslade strejk på hennes arbetsplats Casino Cosmopol. I ett mejl uppmanades de anställda uppge om de var medlemmar i facket och i så fall vilket.

– Det var skrattretande dåligt av arbetsgivaren. Jag vet att det kommer från Almega. Men att vår arbetsgivare gör det och tycker de har rätt att plocka in det här visar hur skraja de är för facklig organisering.

Som dåvarande klubbordförande och med vetskap om de senaste årens snarlika händelser var hon dock beredd, och så även hennes arbetskamrater som nyligen gått fackliga utbildningar. De kunde skratta åt det och i stället tävla om mest intetsägande svar.

– Vi hade ganska kul åt det, men i verkligheten är det så himla tragiskt. Det är ett hot mot demokratin, men också en av våra grundläggande rättigheter: föreningsrätten. Det är 2017 och vi blir tillfrågade om vi är medlemmar i facket. Varje avtalsrörelse känns som en resa tillbaka till 1900-talet och det känns som att vi verkligen går bakåt i utvecklingen. Det är ju också exakt vad arbetsgivarna vill.

Jenny Bengtsson tror att Almega har en politisk agenda bakom agerandet, med udden riktad mot att begränsa strejkrätten.

– Jag tror att de vill testa hur starka eller svaga facken är. De ser att den fackliga organisationsgraden sjunker och vill slå in fler spikar i kistan. Om de dessutom kan visa att facken varslar om strejk, men inte kan backa upp det med antalet medlemmar, kan de använda det för att komma åt strejkrätten.

Till skillnad från LO-juristen Sofie Rehnström anser hon att facket borde ta strid och stoppa metoden.

– Ja, gud, ja! Man borde skicka brev till Almega och säga ”nästa gång så jävlar”. Alla 14 förbund borde bestämma sig inför nästa avtalsrörelse att nu är det nolltolerans som gäller och vad vi ska göra om det händer. Händer det borde alla omedelbart lägga sympativarsel.

 

”Det är inte politiskt”

Almega har genom åren gett olika svar på om de legat bakom kartläggning av eventuellt fackligt medlemskap eller inte. Stefan Koskinen förnekar det inte. Tvärtom säger han att förbundet haft det som rutin sedan långt innan 2013.

Stefan Koskinen.
Foto: Almega

Varför har ni infört den här rutinen? 

– Den har vi alltid haft.  Det är för att man ska kunna hantera det hela rätt. Vi brukar hänvisa till att det finns andra situationer där arbetsgivaren är skyldig att ta reda på det, enligt medbestämmandelagen och Lagen om anställningsskydd. Jag har svårt att se att det är något kontroversiellt, säger Stefan Koskinen.

 

Om ni alltid haft den rutinen, varför har det blivit sådana starka reaktioner på den från den fackliga sidan från 2013 och framåt?

– För några avtalsrörelser sedan var det några motparter som reagerade. Jag vet inte varför. Det kan vara så att facken på nya avtalsområden som vi inte haft hand om tidigare upplevde det som nytt.

Det har uppfattats som en påtryckning på enskilda medlemmar.

– Vi tycker inte att det är något konstigt. Jag har svårt att se att man reagerar så starkt från den fackliga sidan och anklagar arbetsgivarna för att kartlägga och utsätta för påtryckningar – det är absolut inte syftet.

Vad är syftet? 

– Syftet är att kunna fråga dem som inte är medlemmar i facket om de avser att ställa sig solidariska eller om de tänker fortsätta arbeta som vanligt. Då kan de få problem med sina arbetskamrater, men de har rätt att välja. Det handlar om att kunna bedöma vilken effekt strejken får gentemot företagets kunder. Det får inte vara något som närmar sig föreningsrättskränkning.

Kan man inte uppfatta det som hotfullt att av sin chef inför en stridsåtgärd tvingas svara på om man ska strejka eller inte?

– Vi är väldigt noga med att företaget inte framställer det så att det uppfattas som föreningskränkning.

Från fackligt och forskningshåll har det spekulerats i att ni har långsiktiga politiska mål, att till exempel komma åt strejkrätten. Stämmer det?

– Nej, det handlar om att hjälpa medlemsföretagen att hantera de problem som uppstår. Jag ser det inte som politiskt.

Finns det inom Almega några planer på att upphöra med rutinen?

– Nej. Det är så vi handlägger och så gör vi även i år. Det är vårt sätt att arbeta.