Utrikes #32/2017

En månad av protester mot Venezuelas regering

Protester i Caracas i måndags. Huvudstadens motorväg har stängts av av tusentals demonstranter. Foto: Ariana Cubillos/TT

De omfattande protesterna i Venezuela fortsätter. Under natten mot tisdagen dödades ytterligare tre personer i de våldsamma sammandrabbningarna mellan oppositionen och polis. Sammanlagt har nu 24 personer dött under den senaste veckans oroligheter.

Sittstrejker och stora demonstrationer skakar Venezuela. Oppositionen, som hoppas få den socialistiske presidenten Nicolás Maduro och hans regering avsatt, har byggt barrikader på vägarna och möts av polis och uppretade regeringsanhängare.

Spänningen i landet stiger samtidigt som demonstrationerna går in på sin fjärde vecka. Många har dödats och skadats parallellt med att den ekonomiska krisen i landet bara fortsätter.

Brist på både medicin och mat, samt en lång rad våldsbrott har fått oppositionen att kräva nyval. Något som avvisats av Maduro som sagt att han kommer att sitta kvar mandatperioden ut, fram till valet i januari 2019. Däremot har han lovat att det under året kommer att hållas val av borgmästare och guvernörer.

Mängder av människor i Venezuela tar till sittstrejker i protest mot den sittande regeringen.
Mängder av människor i Venezuela tar till sittstrejker i protest mot den sittande regeringen. Foto: Fernando Llano/TT

Oroligheterna tog rejäl fart sedan landets högsta domstol i slutet av mars tog över makten att stifta lagar från nationalförsamlingen, något som av högern och de som demonstrerar liknats vid en statskupp. Beslutet drogs visserligen tillbaka, men det hejdade inte protesterna.

Samtidigt anklagar Maduro demonstranterna för att vilja ta makten genom en kupp och både polis och militär har beordrats ut på gatorna.

Landets ekonomi, som på många sätt bygger på det internationella oljepriset, har varit dålig en längre tid och många av de reformer som utlovats har uteblivit. Något som även gjort att många som stött den socialistiska regeringen blivit missnöjda.

Delar av oppositionen i Venezuela har radikaliserats och de vill helt enkelt störta Maduro.
Francisco Contreras, Latinamerikakännare

Men att protesterna kommer just nu handlar inte bara om den dåliga ekonomin och varubristen. Det menar åtminstone Francisco Contreras som är Latinamerikakännare och tidigare ordförande i Latinamerikagrupperna.

– Förra gången oroligheter bröt ut var 2014 då delar av oppositionen bestämde sig för att försöka få bort Maduro från makten. Men de misslyckades. Sedan dess har styrkeförhållandena i Latinamerika förändrats. Bland annat styrs både Argentina och Brasilien av högerregeringar, vilket gör att den internationella pressen på Venezuela ökat. Det har också gjort att delar av oppositionen i Venezuela har radikaliserats och de vill helt enkelt störta Maduro och känner att om det ska bli av så måste de göra det nu, säger han till Arbetaren.

Vad tror du om den närmaste framtiden i landet?

– Jag tror att det här kommer att lägga sig. Det finns en dialog på gång med exempelvis en tidsplan för de kommande valen. Dessutom har inte de här protesterna blivit den sociala explosion som den mest radikala högern hoppats på. Vi har sett plundringar och vandalisering, men även inom delar av oppositionen är man emot det.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Prenumerera på nyhetsbrevet och få vår samlade rapportering om kurdisk frihetskamp i inkorgen.

Klicka här för att stänga