Inrikes #29/2017

Stor uppgivenhet inför turkiskt grundlagsval

Den senaste tidens avslöjanden om hur den turkiska regimen kartlägger meningsmotståndare utomlands kan ha bidragit till det låga röstdeltagandet bland de turkar boende i Sverige som har rösträtt. På bilden: Botkyrkas kurdiska kulturförenings lokaler. Foto: Pontus Lundahl/TT

På söndag hålls valet om den kontroversiella grundlagsändringen i Turkiet. Kritiker menar att lagen riskerar att förvandla det redan hårt styrda landet till en renodlad diktatur. Under helgen kunde turkiska medborgare, bosatta i Sverige, rösta. Men det var glest i leden bland valurnorna. Många känner sig oroade och upplever frustration för vad som håller på att hända.

I Sverige bor omkring 37 000 röstberättigade turkiska medborgare. Under lördagen och söndagen kunde de rösta i förhandsvalet om den omstridda grundlagsändringen. Men trots extra polisresurser vid Kistamässan norr om Stockholm var det glest bland de som dök upp för att rösta.

Den senaste tidens avslöjanden om hur den turkiska regimen kartlägger meningsmotståndare utomlands kan ha bidragit. Men den största faktorn, menar åtminstone Keya Izol från Kurdiska riksförbundet i Sverige, är en allt större känsla av uppgivenhet.

– Det var inte alls som vid tidigare turkiska val. Många menar att deras röst ändå inte räknas. Att Erdoğan hur det än går kommer att manipulera valresultatet, säger han till Arbetaren.

Protester vid AKP:s internationelle sekreterare Mehmet Mehdi Ekers tal i Fittja i södra Stockholm i mars.
Protester vid AKP:s internationelle sekreterare Mehmet Mehdi Ekers tal i Fittja i södra Stockholm i mars. Foto: Claudio Bresciani/TT

I flera andra EU-länder har turkiska politiker förbjudits från att kampanja. Något som mötts med vrede från president Erdoğan och hans styrande AKP-parti.

I Sverige däremot tilläts AKP-politikern Mehmet Mehdi Ekers tala vid ett möte i Stockholmsförorten Fittja för några veckor sedan. Ett möte som möttes av protester från regimkritiker och oppositionella som flytt Turkiet. Och i bland annat Belgien och Tyskland har oroligheter blossat upp när sammandrabbningar ägt rum mellan anhängare och motståndare till Erdoğan.

FAKTA Förslaget om ny grundlag i Turkiet

Vid ett ja skulle:

– Dagens parlamentariska system ersättas med presidentstyre.

– Presidenten själv ges makt att utnämna ministrar, myndighetschefer och högt uppsatta domare.

– Premiärministerposten avskaffas och ersättas med vicepresident, utsedd av presidenten.

– Ge utökade möjligheter för presidenten att införa undantagstillstånd.

– Parlamentets möjlighet att granska och ställa presidenten till svars avskaffas.

Källor: Al-Jazira och Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet

Faktum är att Erdoğan själv, genom att skicka politiker till länder med stor turkisk befolkning, bryter mot sin egen lag från 2008 som förbjuder kampanjande utomlands. Den här gången är dock läget ett annat och resultatet i söndagens omröstning spås bli extremt jämt. Något som gjort att Erdoğan, enligt flera bedömare, känner sig pressad att locka exilturkar att rösta på hans allt mer aggressiva nationalistiska politik.

Ingmar Karlsson är Turkietexpert knuten till Lunds universitet och tidigare generalkonsul i Istanbul. Han kallar Erdoğans fiskande efter röster utanför Turkiet absurt och menar att det tyder på desperation.

– Opinionsmätningarna inför söndagens val har visat sig vara jämnare än vad Erdoğan kunde föreställa sig. Därför tror jag han har gjort den kalkylen att det går att fånga upp röster även här, säger Ingmar Karlsson till Arbetaren.

Men att kampanja utomlands med en nationalistisk politik. Kan det verkligen fungera med tanke på att de flesta som lämnat Turkiet kanske gjort det av politiska anledningar?

– Jag tror han räknar med att kunna locka andra, och kanske till och med tredje, generationens turkar i exempelvis Tyskland. Människor som inte integrerats och känner sig utanför. Med de nationalistiska stämningar han sprider kan de känna någon form av stolthet. Men det här är något ganska nytt, Erdoğan själv stiftade ju lagen 2008 som förbjuder politiskt kampanjande utomlands.

Om den nya grundlagsskrivningen går igenom kan Erdoğan sitta kvar till år 2029.
Om den nya grundlagsskrivningen går igenom kan Erdoğan sitta kvar till år 2029. Foto: Emrah Gurel/TT

Hur tror du att det kommer att gå i valet?

– Det spelar ingen roll egentligen. Erdoğan regerar redan som om han genomfört grundlagsändringen. Resultatet kan dock leda till nya oroligheter. Skulle det bli jämt kan han bara förlänga undantagstillståndet och utlysa nyval. Att Erdoğan frivilligt skulle acceptera ett nederlag har jag väldigt svårt att tänka mig.

Arbetaren har flera gånger den senaste tiden rapporterat om det kaotiska läget som råder i stora delar av Turkiet. Sedan det misslyckade statskuppförsöket i somras har tiotusentals personer ur oppositionen fängslats och många har blivit av med sina jobb.

I de kurddominerade delarna av landet har civila mördats av Turkiets fruktade säkerhetsstyrkor och FN har bland annat riktat hård kritik mot regimen för omfattande användning av tortyr. För bara några veckor sedan kunde Sveriges Radio avslöja hur det styrande AKP:s lobbyorganisation UETD kartlägger regimkritiker boende i Sverige. En nyhet som ledde till både ilska och oro bland de många människor med turkiskt medborgarskap som bor i landet.

Det finns stora farhågor för vad som kan hända om ja-sidan vinner på söndag.
Keya Izol, från Kurdiska riksförbundet i Sverige

Keya Izol säger att många kurdiska partier valt att bojkotta söndagens val i protest. Vid parlamentsvalet sommaren 2015 gick det betydligt sämre för AKP än väntat. Erdoğan utlyste därför nyval, vilket ledde till att det pro-kurdiska vänsterpartiet HDP tappade flera viktiga platser i parlamentet.

HDP har sedan dess utsatts för hård press från såväl polis som nationalistiska gatumiliser, och flera av de högsta ledarna har fängslats på oklara grunder.

– Men det finns stora farhågor för vad som kan hända om ja-sidan vinner på söndag. Då kommer vi inte bara få se hårdare tag mot oss kurder, utan mot hela omvärlden från Turkiets sida, säger Keya Izol.

Det hårt kritiserade förslaget till ny grundlag innebär bland annat yrkande på närmast oinskränkta maktbefogenheter för presidenten och skulle ge honom möjlighet att sitta kvar på posten ända fram till år 2029.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga