Kollektivavtalsmotstånd inom matbudsbranschen

”Lönedumpning”, ”urusla villkor” och ”utsugning”, det är fackets beskrivning av matbudsföretagens personalpolicy. Av de fem främsta företagen, som Foodora och Uber Eats, har inget av dem kollektivavtal och intresset för att teckna det är minst sagt svagt.

Inrikes
Anställningarna hos Foodora och Wolt sker på visstid, månadsvis och hos Wolt finns inga garantier i avtalet om någon arbetstid alls.
Foto: Lars Pehrson/TT

Restaurangmat via cykelbud är en helt ny bransch som uppstått i de större städerna bara under de senaste åren. Marknaden domineras av skandalomsusade Uber, genom sitt Uber Eats, Foodora och Wolt. Men villkoren för buden är, enligt Transport, ”urusla”.

– Det är urusla villkor, det kan man lugnt säga. Min uppfattning är att man avsiktligen skapar en tjänst som suger ut de anställda, säger Lars Karlsson, ombudsman på Transport avdelning 5.

Fackförbundet som nu börjat få medlemmar i branschen har redan fått flera ärenden på sitt bord som vittnar om oordningen. En medlem som arbetar för den största aktören Foodora har inte fått sjuklön, en annan blev påkörd på jobbet utan att olyckan rapporterades till vare sig arbetsmiljöverket eller försäkringskassan.

Anställningarna hos Foodora och Wolt sker på visstid, månadsvis och hos Wolt finns inga garantier i avtalet om någon arbetstid alls. De avtal facket har sett strider mot lagen och anställningsskydd, LAS, på flera punkter.

– Arbetsmiljön och lönen är inte försvarbar. Vi har ingen garantilön, inget ob-tillägg och ingen redovisad försäkring vid olyckor eller stöld av cyklar, säger ett av Foodoras cykelbud till SVD.

Ingen verkar vilja försäkra de anställda och den gemensamma nämnaren är att de alla har olika modeller för att slippa ansvar för anställda.
Lars Karlsson, ombudsman på Transport avdelning 5

Branschen är i dag helt oreglerad, ingen av de fem ledande bolagen har kollektivavtal och är inte heller medlemmar i någon arbetsköparorganisation. Men det är en situation som Transport nu vill ändra på, men intresset är minst sagt svalt.

På Wolt hänvisade man till att det inte längre var aktuellt eftersom planen är att säga upp alla anställda och i stället anlita dem som egenföretagare. På Foodora har företaget hittills avstått från avtal av kostnadsskäl. I början av veckan träffade Lars Karlsson Uber Eats för att diskutera tecknande av kollektivavtal.

– Då menade de att de bara är en betalningsplattform, att de inte hade några egna anställda och inte heller hanterade pengarna. I stället menade de att anställningarna görs genom egenanställningsföretag och att det är de som ansvarar för arbetsvillkoren, säger Lars Karlsson.

Men han har anledning att betvivla utsagan. Det är inte den bild som han fått från medlemmarna. Överlag ligger lönerna hos samtliga företag långt lägre än tillämplig kollektivavtalsnivå på 130 kronor i timmen.

Men Lars Karlsson är inte förvånad över det bristande intresset att jämka sig till rådande regler på arbetsmarknaden. Han ser flykten undan arbetsköparansvaret som en del av företagens affärsmodell.

– Ingen verkar vilja försäkra de anställda och den gemensamma nämnaren är att de alla har olika modeller för att slippa ansvar för anställda. Men man vill tjäna pengar, alltid på någon annans bekostnad, säger han.

Arbetaren har sökt ansvariga för samtliga bolag utan resultat. Men till tidningen Stockholm Direkt sade Foodoras vd Felipé Guiterrez i höstas att de på bolaget fört diskussion om kollektivavtal. De valde dock bort det för att kunna spara på administration och kostnader.

– Vi har vuxit i enorm takt. Just nu håller vi på att diskutera hur vi ska gå vidare. Vi anlitar väldigt mycket personer som kanske inte skulle komma ut i arbetslivet utan oss. Den flexibiliteten vill vi inte förlora, sade Felipe Gutierrez då till tidningen.