I den sämsta av världar

Bok
Trots den detaljerade utredningen i Kalle Johanssons bok framstår till slut fascismen som en enda röra av mytologi, dåligt underbyggd ”forskning”, önsketänkande och en väldig massa revanschlust.
Bild: Kalle Johansson (del av bokomslaget)

Fascismens utopi kan knappast existera utan dess intensiva praktik. Den är ett ständigt arbete att uppnå den slutliga renheten där historien har fullgjort sitt verk. Att, som ideologin bjuder, gå genom eld för att renas och kvalificeras för en elitroll i kampen.


[SERIEBOK] Vad är egentligen fascism?
Bild och text: Kalle Johansson
Verbal förlag, 2017

Serietecknaren Kalle Johansson reder i sin seriebok Vad är egentligen fascism? tillsammans med Lena Berggren, docent i historia vid Umeå universitet, ut begreppen kring den egentligen ganska motsägelsefulla ideologin som vi sett stater som Italien och Tyskland vila på under några decennier i mitten av 1900-talet. Dess historia är ytligt sett ganska enkel, med punkter och teman som ordentligt spaltas upp.

Fascismen uppstod 1919 som en reaktion på en förnedrande förlust i första världskriget och i spåren av den ryska revolutionen – därav stödet från många företagare, livrädda för att den röda faran skulle sprida sig.

Den var snarast en antirörelse som sedan utvecklades fortlöpande under de framgångar den rönte i framför allt Italien, Spanien och Tyskland.

Författarna går grundligt tillväga: när de konstaterar att fascismen har en grund i nationalismen utreder serietecknaren också vad som kännetecknar den. Allt framstår tydligt och klart, vilket understryks av de tydliga teckningarna, i stil med dem man älskade i serien Illustrerade Klassiker – förenklade romaner och historiska skeenden för unga.

Kalle Johanssons historiebeskrivning är inte enkel, men heller inte svår att ta till sig och förstå. Han illustrerar kongenialt det fascistiska samhällets totalitära maskineri och hur allt ska införlivas och skötas enligt den stränga ideologin: rättskipning, kultur, sjukvård, arkitektur, forskning, barnafödande – och -uppfostran – allt är inordnat i fascistiskt tänkande.

Allt detta ska också skapa den nya människan – som hon var menad från början.

En röd tråd som tydligt löper genom fascismens historia som Lena Berggren och Kalle Johansson berättar den är alltså motsägelserna och inkonsekvenserna.

Trots den detaljerade utredningen framstår till slut fascismen som en enda röra av mytologi, dåligt underbyggd ”forskning”, där man valt delar som känns passande, och önsketänkande. Samt en väldig massa revanschlust efter upplevda oförrätter som man vill skylla på närmast irriterande individ eller folkgrupp.

Kalle Johansson, tecknare och författare.
Foto: Kristian Borg

En röd tråd som tydligt löper genom fascismens historia som Lena Berggren och Kalle Johansson berättar den är alltså motsägelserna och inkonsekvenserna. Folkstyret som man hänvisar till har förstås bara inflytande när det passar ledarna. Det grundläggande hatet och motståndet till internationalismen som man hatar kan överbryggas genom samarbete med andra fascistiska stater, och med stora företag och industrialister när man behöver dem. Samt konspirationstänkandet som ständigt går över styr.

Boken beskriver fascismen som en politisk ideologi som kan ge enkla svar på svåra frågor – men att det är en illusion framgår också. Vad blir enkelt? Ingenting i längden, skulle man kunna säga. Bortsett från att flera mycket stora minoriteter i ett samhälle under fascistisk utveckling inte får delta utan skuffas undan, förtrycks och mördas, är knappast heller de prioriterade lyckliga under de hot och det våld som styr upp hela bygget. Att fascismen även för de inbjudna bygger på skräck är något som boken tyvärr inte alls berättar om.

Att fascismen även för de inbjudna bygger på skräck är något som boken tyvärr inte alls berättar om.

Lena Berggren skriver om dagens fascistiska uttryck i ett efterord; hon skriver om fascismens inflytande, och om de som drabbas, däribland politiker, journalister och jurister. Hon anknyter till den politiska situationen i länder som Ungern, USA och Frankrike – exempel på en skala som rör sig upp och ner.

Ändå skulle jag gärna vilja se en fördjupning. Kanske kan man hoppas på en andra del där Kalle Johansson vidareutvecklar några av de teman han antyder eller här inte tagit upp. Ett av dem av dem kan vara den stora gåtan: Hur vanliga, hyggliga människor under 1900-talet kunde blunda för så mycket våld och motsägelser som fascismen bjuder på. Och hur vanliga, hyggliga människor i dag på allvar kan tänka sig att leva i den.