Utrikes #17/2017

Motstånd mot utländsk vindkraft i Mexiko

I delstaten Yucatan i Mexiko vill utländska företag bygga vindkraftverk. Enligt lagen ska det göras en bedömning av ett projekts sociala konsekvenser. Men i Yucatan uppger lokalbefolkningen att ingen sådan bedömning har gjorts. Foto: Lars Pehrson/TT

Det växande antalet vind- och solkraftsprojekt i den sydmexikanska delstaten Yucatan bidrar till en positiv förändring av landets energimix. Men lokalsamhällen uppger att de påverkas negativt och är kritiska till att de inte informerats eller konsulterats under processerna.

– Vi har inte fått någon information. Vi är tveksamma, en del säger att projekten är bra och andra säger att de är dåliga. Vi har hört vad andra har sagt i andra delstater, säger Luis Miguel, som tillhör folkgruppen maya och lever på småskaligt jordbruk.

Luis Miguel bor i orten Kimbilá i Mexiko där det finns planer på en vindkraftssatsning på mark som tidigare bara ägts kollektivt i så kallade ejidos. Projektet har stoppats till följd av protester från områdets 3 600 invånare.

– Vi befarar att vindkraftverken kommer att förstöra våra odlingar, säger han.

Det spanska företaget Elecnor står bakom det kritiserade projektet som omfattar 50 vindkraftverk med en kapacitet på 159 megawatt per år. Företaget installerade ett torn 2014, men lokalbefolkningen som har biodlingar och odlar majs, grönsaker och föder upp djur på platsen fick inte någon information om projektet förrän i januari 2016.

Sedan dess har man inte kunnat nå någon överenskommelse om avtalet om uthyrning i 30 år av 77 hektar mark till vindkraftsparken.

Det här är inte till gagn för dem som brukar jorden. De kommer att förstöra vegetationen.
Victoriano Canmex, biodlare

I februari 2016 lämnade representanter för lokalbefolkningen in ett klagomål till den federala myndigheten som har ansvar för att skydda landsbygdsområden där man anklagade myndigheten för att försvara företagets intressen.

Elecnor har erbjudit mellan 5 och 970 dollar per hektar beroende på hur användbar marken är för vindkraftverk. Lokalbefolkningen har dessutom erbjudits 1,3 procent av omsättningen för elkraften som kommer att produceras. Men elen ska inte användas för att tillgodose de lokala behoven.

– Vi har inte fått någon information. Det här är inte till gagn för dem som brukar jorden. De kommer att förstöra vegetationen och 30 år är en lång tid, säger biodlaren Victoriano Canmex.

Han befarar att de inte kommer att kunna fortsätta med biodlingarna eftersom tunga maskiner kommer att anlägga nya vägar.

– De sa att de kunde flytta bigårdarna. Men de vet ingenting om biodling. Det är inte rättvist. Vi kommer inte ha någonting kvar, säger han.

Victoriano Canmex säljer honung till Europa. Honung från Yucatan är mycket uppskattad för sin höga kvalitet och för att den är ekologisk.

Samtidigt satsar delstaten stort på vindkraft och solenergi. Lokala myndigheter beräknar att delstaten kommer att ha en vindkraftsproduktion på 478 megawatt år 2018 och på 2 227 megawatt år 2020.

Enligt den mexikanska branschorganisationen för vindenergi finns det minst 31 vindkraftsparker i nio delstater i landet med en total kapacitet på 3 527 megawatt.

Elektriciteten produceras inte för oss och vi vet inte vad som kommer att hända senare när vindkraftsparken byggts.
Luis Miguel, jordbrukare

Antalet vind- och solkraftsprojekt växer i Yucatan och lokala och utländska företag ska bygga fem nya solenergianläggningar med en sammanlagd kapacitet på 256 megawatt.

Enligt lagar som gällt sedan 2014 ska det göras en bedömning av ett projekts sociala konsekvenser. Men i Yucatan uppger lokalbefolkningen att ingen sådan bedömning har gjorts. Endast i två tidigare fall har det genomförts samråd med de lokala befolkningar som påverkas av vindkraftsprojekten.

– Elektriciteten produceras inte för oss och vi vet inte vad som kommer att hända senare när vindkraftsparken byggts. Det är därför vi är tveksamma, säger Luis Miguel.

Människor i Yucatan befarar att det ska bli som i den mexikanska delstaten Oaxaca som har flest antal vindkraftverk, men där många anklagelser framförts om orättvis behandling, expropriering av mark och brist på möjlighet för lokalsamhällen att ge sitt samtycke.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga