”Medveten strategi att svartmåla nejsidan”

Turkiet står inför en avgörande folkomröstning om förändringar i landets grundlag. Det kommer leda till oinskränkt makt för sittande president Recep Tayyip Erdoğan, enligt oppositionen. Regimen framhåller att man vill förhindra fler statskupper. Båda sidor ser det som ett ödesval för landet, menar Turkietkännaren Ekim Çağlar.

Utrikes
Anhängare samlades utanför Turkiets president Erdoğans residens den 26 februari för att fira hans födelsedag. Går den kommande folkomröstningen som Erdoğan vill kommer han att kunna sitta kvar som president till 2029.
Foto: Kayhan Ozer/TT

Den 16 april röstar Turkiet om förändringar i konstitutionen. Folkomröstningen kommer bland annat avgöra om nuvarande president Recep Tayyip Erdoğan kan ställa upp i ytterligare två presidentvalsomgångar. Det skulle i så fall ge honom möjlighet att sitta kvar på posten till 2029.

Går folkomröstningen som Erdoğan vill kommer landet heller inte längre att ha någon premiärminister.

– Turkiet är mitt upp i en infekterad och aggressiv valrörelse. Det finns en polarisering som fördjupas i snabb takt.

Ekim Çağlar.
Foto: Privat

Det säger skribenten och Turkietkännaren Ekim Çağlar, som menar att både regeringen och oppositionen ser folkomröstningen i april som ett ödesval. Den förra vill stärka en ledare som är populär inom de egna leden och förhindra fler statskupper. Den senare anser att det är sista chansen att behålla någon typ av maktbalans och förhindra det man menar kommer innebära ett diktatoriskt styre.

Formellt har presidenten inte några verkställande befogenheter, utöver möjligheten att stoppa vissa förslag som redan gått igenom i parlamentet. Men Recep Tayyip Erdoğan har sedan ett år tillbaka medgett att han i själva verket utövar mer makt, säger Ekim Çağlar.

– Folkomröstningen handlar om att skräddarsy konstitutionen enligt det som i praktiken redan har skett.

Ekim Çağlar berättar att de opinionsmätningar han tittat på hittills har visat en svag fördel för nejsidan, men han säger att det är svårt att gissa hur utfallet kommer bli.

– Hur folk kommer rösta är inte nödvändigtvis knutet till deras partisympatier. Nejsidan utgörs av folk som annars inte har så mycket gemensamt, från yttersta högern till yttersta vänstern, säger Ekim Çağlar.

Det har varit en medveten strategi från regeringspartiet AKP:s sida att misstänkliggöra alla typer av missnöjesyttringar.
Ekim Çağlar, Turkietkännare

Enligt honom har idén att förändra konstitutionen i den här riktningen vädrats i den offentliga debatten redan sedan flera år tillbaka. Men efter förra årets kuppförsök har processen snabbats på. Regeringen buntar ihop nejsägare som stödjare av statskupp och terror, säger Ekim Çağlar.

– Det har varit en medveten strategi från regeringspartiet AKP:s sida att misstänkliggöra alla typer av missnöjesyttringar.

Ett ja i april skulle ge Recep Tayyip Erdoğan mandat att fortsätta styra landet med järnhand och ge honom ett starkt kort på handen gentemot andra länder, tror Ekim Çağlar. Det motsatta utfallet och bakslaget det skulle innebära för presidenten tror han däremot skulle bidra till ett stärkt självförtroende för oppositionen.

– Om AKP kan skakas om trots fängslanden och Erdoğans styrning av media, kommer oppositionen känna att de kan sätta mer press på dem.