Inrikes #10/2017

Förhandlingschefernas löner skjuter i höjden

Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe (bilden) har under de senaste sju åren haft en löneökning som motsvarar dubbelt så mycket som industrigenomsnittet. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Arbetsköparna förordar återhållsamhet i löneökningarna och betraktar det så kallade märket som heligt. Samtidigt har fyra av de tyngsta förhandlingschefernas löner vida överstigit löneutvecklingen i deras respektive branscher, visar en genomgång som tidningen Arbetet gjort.

Avtalrörelsens mest tongivande avtal är under förhandling. Den löneökning som sätts inom industrin avgör efterkommande avtals nivåer.

För både fack och arbetsköpare är detta en helig princip. Men inte alla lever som de lär. Det visar en genomgång av de tyngsta förhandlingschefernas löneökningar under de senaste åren som tidningen Arbetet gjort.

Industrifackens lönekrav i årets förhandlingar är 2,8 procent. Det är för högt anser Anders Weihe, Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef. 1,5 procent vore enligt honom mer lämpligt.

Men själv har han under de senaste sju åren haft en löneökning som motsvarar dubbelt så mycket som industrigenomsnittet. Mellan 2014 och 2015 steg hans lön med 9 procent.

Sverige ligger för högt i förhållande till omvärlden.
Anders Weihe, Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef, vars egen löneökning de senaste åren varit två gånger industrigenomsnittet.

För de som påverkas av hans förhandlingsbud är läget ett helt annat, en ordning som Anders Weihe tar i försvar.

– Ja, industrin behöver det på kollektiv nivå för att Sverige ligger för högt i förhållande till omvärlden, säger han till Arbetet.

Den andra största ökningen på arbetsköparsidan stod Maria Möller, förhandlingschef på Skogs- och Lantarbetsgivarna, för. Medan de arbetande i branschen fick nöja sig med 7,6 procent i ökning mellan 2012 och 2015, gjorde fick hon ett lyft på 15,7 procent.

På den fackliga sidan har de flesta i Arbetets granskning i stället understigit märket. Men en sticker ut. Den lön som Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer, har ökade mellan 2009 och 2015 med hela 56,4 procent. De som däremot fick nöja sig med hennes förhandlingsresultat har under denna tid haft en genomsnittlig löneökning på 17,2 procent. Hennes chef, Richard Malmborg, förbundsdirektör på Sveriges Ingenjörer, får svara på varför.

– Vi tittar naturligtvis på medlemmarnas löneutveckling. Men samtidigt förespråkar vi en lönepolitik som i princip är en kopia på Sacos, det vill säga att kunskap, kompetens och nedlagda prestationer ska belönas. Därutöver ska personal- och budgetansvar vägas in. Där tycker jag att vi har tagit en rätt höjd för Camillas lön utan att i detalj gå in och recensera hennes arbetsuppgifter, säger han till Arbetet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984