Regeringen vill öka sprututbytena

En ny lagändring ska göra det möjligt med sprututbyte för narkomaner i hela landet. Åtminstone om regeringen får som de vill. Förslaget presenterades av sjukvårdsminister Gabriel Wikström i torsdags och möts av både ris och ros.

Inrikes
Enligt forskningen gör sprututbytesprogram att människor med missbruksproblematik lättare kommer i kontakt med vården. En man tar på bilden emot ett paket sprutor och utrustning av sjuksköterskan Anette Rigestam inom sprutbytet i Malmö.
Foto: Erika Oldberg /TT

Med det nya lagförslaget hoppas regeringen att sprututbytesverksamhet snart ska vara tillgängligt i hela landet. Anledningen, enligt regeringen, är att minska spridningen av smittsamma sjukdomar som ofta drabbar narkomaner som injicerar droger.

I svensk politik har frågan om sprututbyte varit kontroversiell, men enligt all internationell forskning är det ett effektivt medel i bekämpningen av sjukdomar och rekommenderas bland annat av världshälsoorganisationen, WHO, och Folkhälsomyndigheten.

I Sverige är det idag möjligt för kommuner att säga nej till sprututbyte. Något som på flera håll gjorts av ideologiska skäl. Till exempel finns sprututbytesprogram endast i sex av landets 21 landsting.

Sprututbyte är en viktig smittskyddsåtgärd och med förslagen i propositionen kan det bli tillgängligt för fler och i hela landet.
Gabriel Wikström, sjukvårdsminister

Nu vill alltså regeringen att landstingen tar över besluten från kommunerna och hoppas därigenom att fler ska få rätt till rena sprutor. I lagförslaget, som väntas klubbas den 1 mars nästa år, ingår även en sänkt åldersgräns från dagens 20 år till 18.

– Sprututbyte är en viktig smittskyddsåtgärd och med förslagen i propositionen kan det bli tillgängligt för fler och i hela landet. Det skapar också nya möjligheter för personer i missbruk och beroende att komma i kontakt med hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i ett pressmeddelande.

Sprututbyte beskrivs på de ställen där det i dag praktiseras som ett effektivt sätt att skydda mot bland annat hepatit C och hiv. Enligt forskningen gör det också att människor med missbruksproblematik lättare kommer i kontakt med vård och att de därigenom kan motiveras till behandling.

Foto: Privat
Åldersgränsen för sprutbyten borde slopas helt, tycker Berne Stålenkrantz i Svenska Brukarföreningen.
Foto: Privat

– Vi har också rätt till en så bra hälsa som möjligt. Och det är ju inte så att bara för att man får rena sprutor så vill man fortsätta att hålla på, det är inte så det fungerar. Men jag känner folk som springer runt med dubbelsidig lunginflammation utan att gå till hälsocentralen, om de får chans till rena sprutor kommer de ju samtidigt i kontakt med läkare som kan slussa en vidare, säger Berne Stålenkrantz, ordförande för Svenska Brukarföreningen, till Arbetaren.

Berne Stålenkrantz tycker att regeringens förslag är bra, men menar att det fattas vissa delar.

– Åldersgränsen borde slopas helt. Vad gör man till exempel med en 17-åring som kommer in och vill ha rena sprutor, ska han eller hon tvingas vänta ett helt år? Många som injicerar börjar innan de är 18. Men det är klart, förslaget är välkommet och en bra bit på vägen.

Men på Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, är man orolig för vad konsekvenserna skulle kunna bli om förslaget går igenom.

– Det är inte så att vi blint motsätter oss sprututbyte, men det måste vara en del i ett större vårdprogram. Lösningen är inte bara rena sprutor utan en mer aktiv vårdinsats från samhällets sida. Risken, som vi ser det, är att man ger upp missbrukarna. Givetvis är det bra om det här minskar sjukdomar men då finns också risken att samhället nöjer sig med det, och det om något är en inhuman politik, säger Eric Tegnander, förbundsordförande på Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, till Arbetaren.

Det är inte så att vi blint motsätter oss sprututbyte, men det måste vara en del i ett större vårdprogram.
Eric Tegnander, förbundsordförande, Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF

Men tvärtemot vad många kritiker menar ser inte regeringen förslaget som ett sätt att ersätta de vård- och behandlingsmetoder som redan finns. I stället, säger Gabriel Wikström, ska det ses som en kompletterande del i svensk narkotikapolitik.

I samband med lagförslaget gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp konsekvenserna av de förändringar som föreslås om lagen går igenom i början av nästa år.