I veckan blev reaktionerna på ett planerat boende för ensamkommande flyktingbarn hos några av de boende i den välbärgade tätorten Saltsjö-Boo utanför Stockholm en riksnyhet. Nacka kommuns planer på att göra om en villa som i dag används som träfflokal för motorcykelklubben Hells Angels till hem för flyktingbarnen ledde till en smärre mejlstorm mot kommunen.
”Jag kräver att ni kan garantera att vi (…) ska kunna röra oss fritt, klädda på det sätt vi alltid kunnat utan att bli uttittade eller antastade eller i grövre fall bli våldtagna för att vi inte gömmer oss på det sätt som deras kvinnor tvingas göra”, skrev en av de boende i ett e-postbrev som SVT tagit del av.
”Jag kommer inte att våga låta min hustru vara utomhus, i trädgården eller gå hem själv från arbetet. Kommer inte att våga låta våra döttrar komma på besök. Vi blir ju tvungna att flytta till en annan kommun?”
Boende i Saltsjö-Boo i mejl till Nacka kommun
”Jag kommer inte att våga låta min hustru vara utomhus, i trädgården eller gå hem själv från arbetet. Kommer inte att våga låta våra döttrar komma på besök. Vi blir ju tvungna att flytta till en annan kommun? Förstår ni vad ni gör? Vi bor ju här i Nacka för att det är tryggt?”, skrev en annan, som därmed tog tillfället i akt att ge oss en inblick i hans egen kvinnosyn.
Flera av de boende deklarerar att de föredrar att också framgent ha Hells Angels som granne.
Även tidigare har Nacka kommun stött på patrull när de gjort ansatser att hitta boende till ensamkommande flyktingbarn. Tidigare i våras försökte man omvandla Villa Gadelius i den än mer välbärgade kommundelen Saltsjöbaden till boende, men då blev invånarnas protester vid informationsmötet så starka att entreprenören som tänkt driva boendet backade från sina planer.
Vad som i sammanhanget hedrar Nacka kommun är att man inte valt att omedelbart kasta in handduken. Villa Gadelius kommer åtminstone att få bli boende för flyktingfamiljer, om än inte för ensamkommande, och ännu kvarstår kommunens planer på att köpa huset i Saltsjö-Boo.
Sett till riksstatistiken är dock mönstret förskräckande: Många välbärgade, borgerligt styrda kommuner har varit usla när det gäller flyktingmottagande. En undersökning som SVT gjorde våren 2014 visade att borgerligt styrda kommuner bara tog emot hälften så många flyktingar per capita som övriga kommuner.
Statistik som Skolverket presenterade i tisdags visar att 46 procent av de nyanlända eleverna i landets skolor går i skolan i 29 av landets 290 kommuner. Tio procent av kommunerna har alltså tagit emot närmare hälften av de nyanlända.
Sedan den 1 mars i år är alla kommuner skyldiga att ta emot flyktingar som beviljats uppehållstillstånd – den i stort sett enda förnuftiga delen av den blocköverskridande migrationsöverenskommelsen från i höstas.
För att balansera upp befintliga skevheter borde landets kommuner tvingas ta emot flyktingar i en omfattning som följer kommuninvånarnas medelinkomst.
Men egentligen ter det sig alldeles otillräckligt. För att balansera upp befintliga skevheter borde landets kommuner tvingas ta emot flyktingar i en omfattning som följer kommuninvånarnas medelinkomst.
Länge nog har höginkomstkommunerna kunnat smita undan på grund av deras rika invånares inskränkthet och chauvinism.